Föga känt om metoders nytta och risker inom rättpsykiatrin

SBU har på regeringens uppdrag kartlagt det vetenskapliga kunskapsläget inom rättspsykiatrisk vård och konstaterar att det finns stora luckor.

SBU har på regeringens uppdrag undersökt om det finns tillförlitliga sammanställningar av forskningsresultat om nyttan av bedömningsinstrument och vårdinsatser för personer som har dömts till rättspsykiatrisk vård.

SBU har sökt efter välgjorda systematiska översikter om diagnosmetoder, läkemedelsbehandling, psykologiska och psykosociala insatser, rehabilitering, habilitering och tvångsåtgärder.

Rapporten visar att det saknas tillförlitliga forskningsöversikter som gäller diagnostik, behandling och riskbedömning för patienter i den här specifika vårdformen. SBU fann endast fyra systematiska översikter av medelhög kvalitet. Två av dessa hade en bred ansats, medan de andra två gällde behandling av kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning respektive insatser vid aggressivitet.

Befintliga forskningsöversikter bygger främst på studier inom antingen kriminalvård eller psykiatri. Studierna gäller inte specifikt patienter som har dömts till rättspsykiatrisk vård. Många av dessa kan vid sidan av omfattande och svår sjukdom som psykos och bipolära syndrom ha så kallade personlighetssyndrom, missbruk, adhd och kognitiva svårigheter. Sociala och ekonomiska problem är vanligt. Situationen kan försvåras ytterligare av aggressivt och antisocialt beteende. Det finns inga särskilda rättspsykiatriska diagnoser.

I fråga om bristen på kunskapssammanställningar poängterar SBU:s sakkunniga att rättspsykiatrisk vård i flera avseenden har samma innehåll som övrig psykiatri, och att metodernas effekter och risker inte alltid måste skilja sig åt. Något som dock kan ha betydelse är att vården utövas enligt tvångslag (lagen om rättspsykiatrisk vård, 1991:1129) som brottspåföljd – en del patienter kanske inte alls vill ha vård eller behandling. Vidare kan vårdtiderna vara längre, ofta över fem år, och vid utskrivning kan man inte enbart se till individens situation utan måste även ta hänsyn till skyddet av samhället.

Att en psykiskt sjuk person kan hållas ansvarig för sina handlingar och dömas till rättspsykiatrisk vård är speciellt för Sverige och några andra länder. I de flesta andra länder finns ett tillräknelighetsbegrepp som innebär att personer med tillräckligt svåra psykotiska tillstånd har mindre ansvar eller är fria från ansvar för brott som de har begått.

Det betyder att utländska studier som gäller personer med den här typen av problem ofta har genomförts i andra slags miljöer, under andra betingelser. Det kan vara svårt att överföra resultaten till personer som har dömts till rätts-psykiatrisk vård, det vill säga den grupp som SBU:s kartläggning gäller.

Under ett år överlämnas omkring 300 personer till rättspsykiatrisk vård i Sverige. Användningen av rättspsykiatriska vårdplatser varierar mellan svenska kliniker och landsting eller regioner. På rättspsykiatriska vårdinrättningar finns det även andra patienter än de som dömts till sådan vård. Det kan vara personer som har blivit sjuka när de har befunnit sig på kriminalanstalt, eller varit häktade eller anhållna, och personer som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. RL

Vetenskap & Praxis SBU:s tidning refererar och sprider resultaten från SBU-rapporterna, berättar om pågående projekt vid myndigheten, informerar om utvärderings­projekt vid syster­organisationer samt väcker intresse för vetenskaplig utvärdering och kritisk granskning av sjukvårdens och socialtjänstens metoder och insatser.

Publicerad: 2017-11-29
Kontakta SBU: registrator@sbu.se
http://www.sbu.se/vop201703_04
Sidan uppdaterad