Barn – stödinsatser kan hjälpa barn i familjehem

Barn som har placerats i familjehem kan ha nytta av stödinsatser – barnen mår bättre och risken minskar att placeringen måste ändras eller avbrytas. I Sverige är det ovanligt att barn eller familjehemsföräldrar erbjuds sådant stöd. Och det råder brist på forskning om olika metoder för att utreda lämplighet som familjehem och att utbilda familjerna, visar SBU:s utvärdering.

Mellan 3 och 4 procent av alla barn i Sverige placeras någon gång i familjehem eller på institution. Under dessa barns liv kommer risken för suicid, psykisk ohälsa, missbruk, kriminalitet och behov av långvarigt försörjningsstöd att vara förhöjd.

I en systematisk översikt och utvärdering har SBU undersökt om stödinsatser till barn i familjehem och familjehemsföräldrar kan minska dessa risker.

Resultatet inger hopp. De studier som har granskats visar sammantaget att det är möjligt att med insatser förbättra barnens psykiska och fysiska hälsa, sociala situation och livskvalitet. Placeringarna kan också bli mer stabila med färre byten och avbrott.

Det visar den sammanvägda, genomsnittliga effekten av de olika stödinsatser och program som SBU har utvärderat.

Men både insatserna och studierna skiljer sig mycket åt, och varje insats har inte undersökts i mer än enstaka studier. Därför räcker underlaget inte för att avgöra vilka av insatserna, eller vilka delar av dessa, som kan hjälpa barn i familjehem.

Tre av programmen har ändå undersökts tillräckligt var för sig för att sägas ha påvisad effekt i åtminstone något specifikt avseende. Stödprogrammet Attachment and biobehavioral catch-up har visats kunna förbättra barnens psykiska hälsa och exempelvis minska deras stress. Det specialpedagogiska programmet Take charge kan förbättra barnens förmåga till självbestämmande och deras sociala situation, till exempel så att de fullföljer en påbörjad utbildning. Och Incredible years kan öka familjehemsföräldrars förmåga att klara föräldrarollen samt minska barns normbrytande beteende. Ingen av de övriga 15 insatserna har prövats för barn i familjehem i mer än en enda studie.

Eventuella skadliga eller oönskade effekter har inte studerats alls.

I projektet genomfördes en enkät för att kartlägga vilka insatser som används i Sverige i dag. Dels tillfrågades ett slumpmässigt urval av 106 kommuner, dels samtliga 38 enskilda företag som arbetar på kommuners uppdrag.

Enkätsvaren anger 30 insatser för barn på familjehem. Insatserna är dock inte desamma som i studierna, utan de gäller bedömning av familjehemmens lämplighet och utbildning av dessa. Effekterna är inte vetenskapligt klarlagda. Det är mindre vanligt med stöd till barn eller familjehemsföräldrar när barnen har fått en placering.

SBU har också intervjuat eller ställt enkätfrågor till fyra organisationer som företräder barn med erfarenhet av familjehemsvård, deras föräldrar samt familjehemsföräldrar. Alla efterlyser mer stöd utöver själva placeringen. Dessutom önskar familjehemsföräldrar bättre kunskap om barnets behov vid placeringen, och ursprungsföräldrarna vill få hjälp att vara delaktiga i sina barns liv.

I sin etiska analys framhåller SBU att när samhället övertar ansvaret för barns vårdnad så finns det en särskild skyldighet att tillgodose barnens bästa. Bristen på vetenskaplig kunskap om insatsers för- och nackdelar äventyrar barns rättigheter. Ett annat problem är bristande dokumentation och uppföljning av de insatser som används.

SBU bedömer att resultaten för barnen i de granskade studierna är överförbara till svensk familjehemsvård. Skulle svenska kommuner besluta om att införa nya insatser bör man vara uppmärksam på att det kan vara svårt att upprätthålla tillräcklig kompetens i små kommuner med få placerade barn.

Flera av insatserna kräver systematik när de används. Även då det finns vetenskaplig kunskap om effekterna behövs det rutiner för att på ett ordnat sätt införa, vidmakthålla och utmönstra insatser inom familjehemsvården. Detta skulle kunna ske genom lokal uppföljning där både positiva och negativa effekter systematiskt följs och dokumenteras. I förlängningen skulle det då bli möjligt att bygga upp kvalitetsregister.

Framtida forskning bör enligt rapporten undersöka nyttan av både de insatser som används i dag och sådana som kan komma att införas. RL

SBU:s slutsatser: insatser för barn på famliljehem

Barn i utsatta situationer kan under kortare eller längre perioder behöva placeras i en annan familj. Bland barn som växer upp i familjehem är det vanligare med psykisk och fysisk ohälsa. Det är därför viktigt att veta om stödinsatser till barn och familjehemsföräldrar kan hjälpa barnen.

  • Insatser till familjehemsplacerade barn och familjehemsföräldrar kan förbättra barnens psykiska och fysiska hälsa, sociala situation, livskvalitet samt placeringarnas stabilitet. På grund av olikheter mellan insatserna och studiernas vetenskapliga utformning går det inte att avgöra vilka insatser eller delar av dessa insatser som är verksamma.
  • För tre specifika insatser finns dock vetenskapligt stöd för att de har effekt. Utbildningsinsatser för familjehemsföräldrar i form av Attachment and biobehavioral catch-up kan förbättra barns psykiska hälsa, och Incredible years kan öka familjehemsföräldrars förmåga att klara föräldrarollen och minska barns normbrytande beteende. Take charge är en specialpedagogisk insats till ungdomar som kan förbättra deras självbestämmande och sociala situation. För övriga 15 insatser i denna utvärdering räcker inte underlaget för att bedöma effekten. Att det saknas sådan kunskap om insatser behöver inte betyda att de är verkningslösa.
  • I Sverige läggs tonvikten på att utreda familjers lämplighet och att utbilda dem. Att erbjuda stödinsatser till barn eller familjehemsföräldrar efter att barnet placerats är ovanligt, och ingen av de insatser som används i Sverige har utvärderats i studier. Personer som har växt upp i familjehem, deras föräldrar och familjehemsföräldrar efterlyser stöd till barn och familjehem under placeringen. Det behövs forskning som undersöker nyttan av insatser inom familjehemsvård. Insatserna som identifierades i litteraturöversikten bör rimligtvis kunna användas i Sverige men deras effekter behöver bekräftas i studier. De insatser som redan förekommer i Sverige behöver också undersökas vetenskapligt. Det behövs även studier som belyser kostnadseffektivitet i insatser under svenska förhållanden.
  • Det behövs forskning som undersöker nyttan av insatser inom familjehemsvård. Insatserna som identifierades i litteraturöversikten bör rimligtvis kunna användas i Sverige men deras effekter behöver bekräftas i studier. De insatser som redan förekommer i Sverige behöver också undersökas vetenskapligt. Det behövs även studier som belyser kostnadseffektivitet i insatser under svenska förhållanden.

Om rapporten

Insatser för bättre psykisk och fysisk hälsa hos familjehemsplacerade barn (2017). Projektledare SBU: Knut Sundell, knut.sundell@sbu.se
Hela rapporten finns på www.sbu.se/265

Vetenskap & Praxis SBU:s tidning refererar och sprider resultaten från SBU-rapporterna, berättar om pågående projekt vid myndigheten, informerar om utvärderings­projekt vid syster­organisationer samt väcker intresse för vetenskaplig utvärdering och kritisk granskning av sjukvårdens och socialtjänstens metoder och insatser.

Publicerad: 2017-11-29
Kontakta SBU: registrator@sbu.se
http://www.sbu.se/vop201703_10
Sidan uppdaterad