ADHD – osäkert om barnen får mindre symtom med datorns hjälp

Denna publikation publicerades för mer än två år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats.

Det är oklart om särskilt utformade datorspel kan hjälpa barn som har ADHD. Studierna är för få. Men metoden används i allt fler skolor.

Det vetenskapliga underlaget räcker inte för att avgöra om träning med särskilt utformade datorspel minskar symtomen hos barn med ADHD, enligt en SBU-rapport.

En enda studie har undersökt nyttan av datorspelen. Enligt barnens föräldrar var effekten god i anslutning till träningen, men den minskade betydligt efter tre månader. Barnens lärare kunde däremot inte se någon effekt.

Det behövs fler studier som kan klarlägga fördelar och nackdelar med datorprogrammen.

Syftet med datorstödd träning för barn med ADHD är att förbättra det så kallade arbetsminnet – den del av minnet som kan hålla kvar och bearbeta information och intryck under en kort tid. Meningen är att detta bland annat ska hjälpa barnet att planera, organisera, räkna och skriva.

Många skolor

I dag används sådana datorspel på ganska många svenska skolor. Några barnpsykiatriska mottagningar använder sig också av dem.

En licens för datorprogrammen, som gäller en hel skola eller mottagning, kostar enligt tillverkarna 12000–15000 kronor per år. Kostnader för personal som stöder barnen tillkommer.

SBU har också utvärderat en likartad metod, neurofeedback, som används i mycket liten utsträckning i Sverige. Neurofeedback bygger på teorier om att barn med ADHD har svårare att vara alerta. Även här används pedagogiska datorprogram som utnyttjar EEG för att registrera hjärnans aktivitet och som belönar barnet när det är koncentrerat. Barnet ska på så sätt lära sig styra sin förmåga till uppmärksamhet. Det finns fler studier om neurofeedback än om minnesträning, men det vetenskapliga underlaget är ändå otillräckligt för att avgöra om metoden minskar symtomen hos barn i skolåldern med ADHD.

ADHD är den vanligaste neuropsykiatriska diagnosen hos barn och ungdomar. I Sverige beräknas mellan 30000 och 40000 barn behöva stödjande åtgärder som en följd av sådana problem. [CW]

SBU:s bedömning av kunskapsläget

ADHD (”Attention Deficit Hyperactivity Disorder”) är den vanligaste neuropsykiatriska diagnosen hos barn och ungdomar. ADHD karakteriseras av koncentrationssvårigheter, impulsivitet och överaktivitet i sådan omfattning att barnens skolresultat och relationer till kamrater och familj påverkas.

Datorstödd träning av arbetsminnet och neurofeedback är två metoder som syftar till att ge barnet ökad förmåga att hantera sina svårigheter.

Detta skall inte synas

  • Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att avgöra om datorstödd träning av arbetsminnet eller neurofeedback minskar symtom på ADHD hos barn i skolåldern.
  • Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att avgöra om datorstödd träning av arbetsminnet och neurofeedback är förknippade med några risker.
  • Det är angeläget att barn med ADHD får tillgång till stödinsatser som är säkra och effektiva. Kontrollerade studier bör genomföras för att klarlägga nytta och risker med datorstödd träning av arbetsminnet och neurofeedback på kort och lång sikt.

Läs rapporten "Datorstödd träning för barn med ADHD"

Vetenskap & Praxis SBU:s tidning refererar och sprider resultaten från SBU-rapporterna, berättar om pågående projekt vid myndigheten, informerar om utvärderings­projekt vid syster­organisationer samt väcker intresse för vetenskaplig utvärdering och kritisk granskning av sjukvårdens och socialtjänstens metoder och insatser.

Publicerad: 2010-04-14
Kontakta SBU: registrator@sbu.se