Studiebrev – Metoder för behandling av långvarig smärta

Denna publikation publicerades för mer än två år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats.

Ett studiebrev med fallbeskrivningar byggt på SBU-rapporten "Metoder för behandling av långvarig smärta" från 2006

Detta studiebrev syftar till att öka kunskapen hos främst primärvårdsläkare att möta patienter med långvarig smärta. Studiebrevet lutar sig mot faktaunderlaget i SBU-rapporten och är tänkt att stimulera till fördjupad reflexion och diskussion kring bemötandet av denna stora patientgrupp.

Studiebrevet är producerat av SFAM (Svensk Förening för Allmänmedicin) med ekonomiskt stöd från SBU. Texten, som innehåller kliniska tolkningar av SBU:s evidens, har dock inte genomgått någon granskning av SBU och ansvaret för detta studiebrev vilar helt på författaren och SFAM.

Författare: Stefan Bergman, med dr, Specialist i allmänmedicin och Forskningschef FoU-centrum Spenshult

Skrifter och faktablad Baseras vanligen på en eller flera SBU-rapporter.

Publicerad: 2008-04-25
Kontakta SBU: registrator@sbu.se

Anvisningar för arbetet med studiebrevet

  • Studiebrevet bygger på ett flertal korta fallbeskrivningar.
  • Varje fallbeskrivning följs av ett antal frågeställningar. Dessa frågeställningar är ämnade för diskussion i grupp eller enskild reflexion. Det är väsentligt att stanna till vid frågeställningarna samt reflektera över och diskutera egna erfarenheter.
  • För varje frågeställning finns länkar till relevanta avsnitt i SBU-rapporten samt kommentarer från författaren.
  • Avsnitten i SBU-rapporten och författarens kommentarer utgör inte något facit. Dessa ska vägas in tillsammans med läsarens egna erfarenheter i en avslutande reflexion eller diskussion innan läsaren går vidare med nästa frågeställning.
  • Genom att arbeta igenom alla fallbeskrivningar och frågeställningar får läsaren möjlighet att reflektera, diskutera och få del av SBU-rapportens synpunkter inom de områden som finns i målsättningen för studiebrevet.
  • För varje fallbeskrivning finns en kort målsättning som visar vilka områden som främst är tänkta att täckas in av de aktuella frågeställningarna. Detta möjliggör att den läsare som vill kan välja ut enskilda fall som kan vara mer relevanta för det enskilda syftet.

Målsättning

Med utgångspunkt i fallbeskrivningarna och faktaunderlaget i SBU-rapporten ska den som enskilt eller i grupp reflekterat och diskuterat frågeställningarna i studiebrevet ha

  • översiktlig kunskap kring den långvariga smärtans epidemiologi samt aktuella begrepp och definitioner
  • kunskap kring mekanismerna vid utvecklingen av långvariga smärtor samt dess betydelse för en smärtanalys utifrån ett biopsykosocialt synsätt
  • ökad insikt i patienternas erfarenheter av att leva med långvarig smärta
  • fördjupad insikt kring betydelsen av ett biopsykosocialt synsätt vid behandling och rehabilitering av patienter med långvarig smärta
  • ökad kunskap kring möjligheterna med breda och samordnade rehabiliteringsprogram, sk multimodal rehabilitering
  • kunskap kring möjligheterna med psykologiska behandlingsmetoder
  • ökad kunskap och säkerhet kring användningen av olika typer av läkemedel vid långvarig smärta
  • ökad kunskap kring betydelsen av och möjligheterna med fysiska aktivitet vid behandling av långvarig smärta
  • kunskap kring evidens och möjlighet för användning av andra metoder, såsom TENS, akupunktur och alternativ/komplementär medicin

Studiebrevet berör inte behandlingen av specifika tillstånd såsom RA eller behandlingen av långvarig smärta vid cancersjukdom. Det riktar sig till primärvården och tar därför inte upp de specialtekniker som också utvärderas i SBU-rapporten. Studiebrevet berör inte smärta hos barn.

Inledning

Långvarig smärta är en av de vanligaste orsakerna till patientkontakt i primärvården och svarar för en huvuddel av långvariga sjukskrivningar. Förekomsten i befolkningen har i svenska studier rapporterats till mellan 35 och 50%. Långvarig smärta innebär i allmänhet en stor inverkan på hälsostatus och livskvalitet för den drabbade och orsakar även stora samhällskostnader. Huvuddelen av samhällskostnaderna i indirekta och endast en mindre del används för behandling och rehabilitering.

Samtidigt som problemet med långvarig smärta är vanligt, uttrycker ofta såväl vårdgivare som patienter en frustration över sin situation. En europeisk studie har visat att 40% av patienterna med långvarig smärta upplever ett otillfredsställande omhändertagande.

Med en ökad kunskap om mekanismerna bakom långvarig smärta kan behandlingen i större utsträckning riktas mot dessa. Orsaken till långvarig smärta är oftast mångfacetterad och måste ses i ett biopsykosocialt perspektiv. Även behandlingsinsatserna måste på ett i tiden samordnat sätt möta flera olika dimensioner av smärtproblemet. SBU-rapporten ”Metoder för behandling av långvarig smärta” pekar ut behovet av denna ”multimodala” behandling och rehabilitering.

Detta studiebrev syftar till att öka kunskapen hos främst primärvårdsläkare att möta patienter med långvarig smärta. Studiebrevet lutar sig mot faktaunderlaget i SBU-rapporten och är tänkt att stimulera till fördjupad reflexion och diskussion kring bemötandet av denna stora patientgrupp.

Studiebrevet är producerat av SFAM med ekonomiskt stöd från SBU – Statens beredning för medicinsk utvärdering. Texten, som innehåller kliniska tolkningar av SBU:s evidens, har dock inte genomgått någon granskning av SBU och ansvaret för detta studiebrev vilar helt på författen och SFAM.

Författaren Stefan Bergman är specialist i allmänmedicin och forskningschef vid FoU-centrum Spenshult. Stefan har i sin forskning främst intresserat sig för de långvariga smärt-tillståndens bestämningsfaktorer, utveckling och behandling. Han har även arbetat med utveckling av hälso- och sjukdomsprogram inom område långvarig smärta och är engagerad som expert både i nationella och internationella sammanhang.

Patientberättelser

  1. Eva, 34 år
    Eva kommer till vårdcentralen på grund av en avgränsad smärta nacke och skuldror, som kommit av och till under senaste halvåret. De har varit mer ihållande under de senaste tre månaderna.
  2. Christer, 42 år
    Christer söker akut på primärvårdens kvällsjour med ländryggssmärta som debuterade drygt två månader tidigare men som nu blivit mer uttalad. Smärtorna förvärras vid rörelse och strålar ner på båda lårens baksidor.
  3. Johanna, 22 år
    Johanna studerar teater på folkhögskola och kompletterar samtidigt sin gymnasiekompetens. Avbröt gymnasiestudierna på grund av smärtor i nacke och huvud, som debuterade fyra år tidigare efter att en bil där hon färdades som passagerare blev påkörd bakifrån.
  4. Göran, 60 år
    Göran är uppvuxen på en lantgård och har själv arbetat som mjölkbonde hela sitt yrkesverksamma liv. Han är gift och har tre vuxna barn. Han har aldrig rökt och nöjer sig med en snaps på lördagen. Han har efter avveckling av skogsbruket lagt på sig en ganska påtaglig övervikt.
  5. Annelie, 51 år
    Annelie arbetar som ekonomichef på ett mellanstort industriföretag som sedan en tid har dålig lönsamhet. Är sedan 20 år tillbaka gift med Sven. Äktenskapet är barnlöst. Tränar en gång i veckan på Friskis & Svettis. Söker vårdcentralen och befarar att hon är ”utbränd”, på grund av en extrem arbetssituation under det senaste halvåret. Upplever en extrem trötthet som inte går att vila bort.