Daniel: Alternativ 1

Daniel kommer på återbesök efter sjukskrivningen, det är visserligen skönt att få vila upp sig, men så fort han tänker på jobbet så ”låser han sig”. Han ser fortfarande ingen utväg till hur han ska reda upp situationen. Han har skuldkänslor för sina kollegor. Han är rädd för de kroppsliga symptomen och vågar knappt träffa folk. Det är jobbigt när telefonen ringer. På din fråga om han känner sig nedstämd svarar han att det är klart när det är så här, men att det är en följd av att han håller på att förlora allt. Han känner sig egentligen mera orolig. Han är störd av de kroppsliga symptomen och uttalade tröttheten.

Du förlänger sjukskrivningen och föreslår att Daniel tänker över sin situation. Han måste lyssna mer på kroppens signaler och dra ner på tempot. Han kanske skulle arbeta med något annat, mindre ansvarstungt? Du erbjuder samtalsstöd och remiss till psykosociala teamet.

Kommentar

Risk finns att denna patient blir långtidssjukskriven och aldrig kommer åter i normal funktionsförmåga. Sannolikt ifrågasätter Försäkringskassan vad det är för diagnos som nedsätter arbetsförmågan, vilket riskerar leda till ytterligare stress för Daniel, som lite provokativt kanske kan sägas blivit ett offer.

Således svårt att se någon väg framåt från detta, gå tillbaka och prova ett annat alternativ

Sidan uppdaterad