Nuedexta för behandling av affektlabilitet vid ALS

Affektlabilitet kan yttra sig i form av okontrollerad gråt, skratt eller annat känslouttryck och kan komma som följd av en neurologisk sjukdom eller traumatisk hjärnskada. Läkemedlet Nuedexta godkändes 2010 av det amerikanska läkemedelsverket FDA för behandling av affektlabilitet hos patienter med ALS eller MS. I EU är Nuedexta avregistrerat sedan 2016, enligt företaget av marknadsskäl [1]. Frågan som ställts till upplysningstjänsten gäller vilka vetenskapliga studier det finns om effekt och säkerhet för läkemedlet vid ALS.

Fråga

Vad finns det för vetenskapliga studier om effekt och säkerhet för läkemedlet Nuedexta (dextrometorfan/kinidin) som symtomatisk behandling av affektlabilitet (pseudobulbär affekt) vid ALS?

Sammanfattning

Upplysningstjänsten har identifierat en översikt som drar slutsatsen att dextrometorfan/kinidin kan fungera som behandling av affektlabilitet på kort sikt. Författarna drar även slutsatsen att det saknas studier för att bedöma effekten och biverkningar vid längre behandlingstider. Översiktens slutsatser baseras på fyra randomiserade kontrollerade studier. En av dessa är gjord på personer med amyotrofisk lateral skleros (ALS), en är gjord på personer med ALS eller multipel skleros (MS) och två är gjorda på personer med MS. Upplysningstjänsten har även identifierat en primärstudie som publicerats efter översiktens sökdatum. Primärstudien var dock gjord på personer med andra diagnoser än ALS (demens, stroke, traumatisk hjärnskada), var inte randomiserad samt hade endast historiska kontroller. En registerstudie som undersökt biverkningar under 52 veckors behandling oavsett bakomliggande diagnos identifierades där nästan 50 procent av deltagarna inte fullföljde studien.

SBU har inte tagit ställning i sakfrågan eftersom vi inte har bedömt de enskilda studiernas kvalitet eller vägt samman resultaten. Här redovisar vi därför endast de enskilda författarnas slutsatser.

Referenser

  1. MNDA. Withdrawal of marketing authorisation for Nuedexta [hämtad 27 november 2017],https://www.mndassociation.org/wp-content/uploads/nuedexta-q-and-a.pdf.
  2. FDA. Highlights of prescribing information [citerad 24 oktober 2017], https://www.accessdata.fda.gov/drugsatfda_docs/label/2010/021879s000lbl.pdf.
  3. FASS.se. Nuedexta [citerad 24 oktober 2017], http://www.fass.se/LIF/result?query=NUEDEXTA&userType=0.
  4. Andersen PM, Borasio GD, Dengler R, Hardiman O, Kollewe K, Leigh PN, et al. Good practice in the management of amyotrophic lateral sclerosis: Clinical guidelines. An evidence-based review with good practice points. EALSC Working Group. Amyotrophic Lateral Sclerosis 2007;8:195-213.
  5. Brooks BR. Involuntary emotional expression disorder: treating the untreated. CNS Spectr 2007;12:23-7.
  6. Mitchell J, Borasio G, Author A, Motor Neurone Disease Care a, Research Centre RPHFPPRHTU, K, et al. Amyotrophic lateral sclerosis. Lancet 2007;369:2031-2041.
  7. Miller RG, Jackson CE, Kasarskis EJ, England JD, Forshew DA, Johnston W, et al. Aan practice parameter update: The care of the patient with amyotrophic lateral sclerosis (an evidence-based review). Amyotrophic Lateral Sclerosis 2009;10:12-13.
  8. Pioro EP. Current concepts in the pharmacotherapy of pseudobulbar affect. Drugs 2011;71:1193-207.
  9. Patatanian E, Casselman J. Dextromethorphan/quinidine for the treatment of pseudobulbar affect. Consult Pharm 2014;29:264-9.
  10. Brooks BR, Thisted RA, Appel SH, Bradley WG, Olney RK, Berg JE, et al. Treatment of pseudobulbar affect in ALS with dextromethorphan/quinidine: a randomized trial. Neurology 2004;63:1364-70.
  11. Pioro EP, Brooks BR, Cummings J, Schiffer R, Thisted RA, Wynn D, et al. Dextromethorphan plus ultra low-dose quinidine reduces pseudobulbar affect. Ann Neurol 2010;68:693-702.
  12. Panitch HS, Thisted RA, Smith RA, Wynn DR, Wymer JP, Achiron A, et al. Randomized, controlled trial of dextromethorphan/quinidine for pseudobulbar affect in multiple sclerosis. Ann Neurol 2006;59:780-7.
  13. Haiman G, Pratt H, Miller A. Effects of dextromethorphan/quinidine on auditory event-related potentials in multiple sclerosis patients with pseudobulbar affect. J Clin Psychopharmacol 2009;29:444-52.
  14. EMA. EPAR Public assessment report [hämtad 27 november 2017], http://www.ema.europa.eu/docs/en_GB/document_library/EPAR_-_Public_assessment_report/human/002560/WC500145052.pdf.
  15. Doody RS, D'Amico S, Cutler AJ, Davis CS, Shin P, Ledon F, et al. An open-label study to assess safety, tolerability, and effectiveness of dextromethorphan/quinidine for pseudobulbar affect in dementia: PRISM II results. CNS Spectr 2016;21:450-459.
  16. Hammond FM, Alexander DN, Cutler AJ, D'Amico S, Doody RS, Sauve W, et al. PRISM II: an open-label study to assess effectiveness of dextromethorphan/quinidine for pseudobulbar affect in patients with dementia, stroke or traumatic brain injury. BMC Neurol 2016;16:89.
  17. Pattee GL, Wymer JP, Lomen-Hoerth C, Appel SH, Formella AE, Pope LE. An open-label multicenter study to assess the safety of dextromethorphan/quinidine in patients with pseudobulbar affect associated with a range of underlying neurological conditions. Curr Med Res Opin 2014;30:2255-65.
Ladda ner rapport

SBU:s upplysningstjänst Systematisk litteratursökning som besvarar fråga från vården eller socialtjänsten om vilka relevanta översikter och studier som finns. Svaret utformas av medarbetare på SBU, vid behov med stöd av ämnessakkunnig. Systematisk kvalitetsgranskning görs inte.

Publicerad: 2017-11-30
Kontakta SBU: registrator@sbu.se
http://www.sbu.se/ut201723

Litteratursökning

Projektgrupp

Detta svar är sammanställt av Nathalie Peira och Sally Saad vid SBU.

Sidan publicerad