Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Längre initial läkarbedömning i primärvården vid misstänkt depression
Depressionssymtom är en vanlig orsak till att patienter söker hjälp i primärvården. Men för att säkert kunna ställa diagnosen depression vid den initiala bedömningen krävs att läkaren gör en noggrann och därmed också tidskrävande undersökning. Bedömningen behöver också dokumenteras med något bedömningsformulär. Det är för att läkaren ska kunna fånga upp allvarlighetsgraden men också påbörja en relevant behandling och planera uppföljningen. Målsättningen är därför att avsätta längre tid för den initiala bedömningen.
Är du patient/anhörig? Har du frågor om egna eller anhörigas sjukdomar – kontakta din vårdgivare eller handläggare.
Fråga till SBU:s upplysningstjänst
Finns det vetenskapliga studier som stöder att en längre initial läkarbedömning i primärvården leder till mindre farmakologisk behandling och snabbare rehabilitering vid misstänkt depression?
Sammanfattning SBU:s upplysningstjänst
Upplysningstjänsten har inte identifierat någon vetenskaplig studie som särskilt har utvärderat betydelsen av att avsätta längre tid för den initiala bedömningen av primärvårdsläkaren när patienten söker hjälp för depressionssymtom.
Delar av denna frågeställning klassas även som en vetenskaplig kunskapslucka. Det innebär att en eller flera systematiska översikter visar på osäker effekt alternativt att det saknas systematiska översikter.
Referenser
- Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom– Stöd för styrning och ledning – Remissversion 2016.
Sökord
Depressionssymtom
Litteratursökning
Projektgrupp
Detta svar är sammanställt av Claes Lennmarken, Laura Lintamo och Miriam Entesarian Matsson vid SBU.