Vilken är effekten av lekmannaledd patientutbildning med fokus på copingstrategier?

SBU:s upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Detta är ett svar från SBU:s upplysningstjänst 2009-09-15. Nya studier kan ha tillkommit efter detta datum.

Bakgrund

Lekmannaledd patientundervisning med fokus på copingstrategier började användas under 1990-talet. Metoden innebär att lekmän undervisar patienter med långvariga eller kroniska tillstånd*. Syftet är att ge patienterna ökad tro på sin förmåga att kontrollera sina symtom och sjukdomens inflytande i vardagslivet. Undervisningen sker i grupp, eller ibland via internet. Ofta har lekmannen själv den aktuella sjukdomen. Ibland lägger man stor vikt vid att lekmannen till exempel har samma etnologiska eller socioekonomiska bakgrund som patienterna i gruppen.

Det finns flera olika utbildningsprogram. Några är generella och används för flera kroniska sjukdomar, till exempel Chronic Disease Self Management Program (CDSMP) och Expert Patient Programme (EPP). Andra är mer specifika för en sjukdom eller en sjukdomsgrupp, se nedan *.

Upplysningstjänstens svar

Frågan är för stor för att kunna utredas av Upplysningstjänsten. Upplysningstjänsten har dock gjort en begränsad litteratursökning (se nedan) efter översikter och HTA-rapporter** i ämnet. Vi har även sökt efter randomiserade kontrollerade studier (RCT) och hälsoekonomiska studier som har publicerats efter befintliga systematiska översikter.

Vi fann en systematisk översikt från The Cochrane Collaboration och en översikt från NICE som specifikt handlar om lekmannaledd patientutbildning.

Systematiska översikter om lekmannaledd patientutbildning

Vi fann tio RCT över lekmannaledd patientutbildning publicerade efter Cochrane-rapportens litteratursökning i juli 2006. Studierna i tabellen har inkluderats oberoende av effektmått, kontrollgrupp, antal patienter, behandlingstid eller uppföljningstid.

RCT om lekmannaledd patientutbildning

Vi fann två hälsoekonomiska studier över lekmannaledd patientutbildning publicerade efter Cochrane-rapportens litteratursökning i juli 2006.

Hälsoekonomiska studier av lekmannaledd patientutbildning

Vi fann dessutom en systematisk översikt och ett Cochrane-protokoll som främst fokuserar på lekmannaledda stödgrupper för självhjälp. Huvudsyftet för stödgrupperna är inte utbildning eller copingstrategier. Det ingår dock ofta som en del av stödet.

Systematiska översikter med angränsande eller överlappande frågeställningar

Referenser

1. Foster G, Taylor SJ, Eldridge SE, Ramsay J, Griffiths CJ. Self-management education programmes by lay leaders for people with chronic conditions. Cochrane Database Syst Rev 2007:CD005108.
2. Bury MN, J.Taylor, D. A rapid review of the current state of knowledge regarding lay-led self-management of chronic illness Evidence review National Institute for Health and Clinical Excellence 2005.
3. Woolacott N, Orton L, Beynon S, Myers L, Forbes C. Systematic Review of the Clinical Effectiveness of Self Care Support Networks in Health and Social Care, Report 34. In: Dissemination CfRa, editor., York; 2006.
4. Doull M, O'Connor AM, Welch V, Tugwell P, Wells GA. Peer support strategies for improving the health and well-being of individuals with chronic diseases (Protocol). Cochrane Database of Systematic Reviews 2005.
5. Barlow J, Turner A, Edwards R, Gilchrist M. A randomised controlled trial of lay-led self-management for people with multiple sclerosis. Patient Educ Couns 2009.
6. Smeulders ES, van Haastregt JC, Ambergen T, Janssen-Boyne JJ, van Eijk JT, Kempen GI. The impact of a self-management group programme on health behaviour and healthcare utilization among congestive heart failure patients. Eur J Heart Fail 2009;11:609-16.
7. Lorig K, Ritter PL, Villa F, Piette JD. Spanish diabetes self-management with and without automated telephone reinforcement: two randomized trials. Diabetes Care 2008;31:408-14.
8. Lorig KR, Ritter PL, Laurent DD, Plant K. The internet-based arthritis self-management program: a one-year randomized trial for patients with arthritis or fibromyalgia. Arthritis Rheum 2008;59:1009-17.
9. Yip YB, Sit JW, Wong DY, Chong SY, Chung LH. A 1-year follow-up of an experimental study of a self-management arthritis programme with an added exercise component of clients with osteoarthritis of the knee. Psychol Health Med 2008;13:402-14.
10. Elzen H, Slaets JP, Snijders TA, Steverink N. Evaluation of the chronic disease self-management program (CDSMP) among chronically ill older people in the Netherlands. Soc Sci Med 2007;64:1832-41.
11. Siu AM, Chan CC, Poon PK, Chui DY, Chan SC. Evaluation of the chronic disease self-management program in a Chinese population. Patient Educ Couns 2007;65:42-50.
12. Yip YB, Sit JW, Fung KK, Wong DY, Chong SY, Chung LH, et al. Impact of an Arthritis Self-Management Programme with an added exercise component for osteoarthritic knee sufferers on improving pain, functional outcomes, and use of health care services: An experimental study. Patient Educ Couns 2007;65:113-21.
13. Ludman EJ, Simon GE, Grothaus LC, Luce C, Markley DK, Schaefer J. A pilot study of telephone care management and structured disease self-management groups for chronic depression. Psychiatr Serv 2007;58:1065-72.
14. Lorig KR, Ritter PL, Laurent DD, Plant K. Internet-based chronic disease self-management: a randomized trial. Med Care 2006;44:964-71.
15. Richardson G, Kennedy A, Reeves D, Bower P, Lee V, Middleton E, et al. Cost effectiveness of the Expert Patients Programme (EPP) for patients with chronic conditions. J Epidemiol Community Health 2008;62:361-7.
16. Strong LL, Von Korff M, Saunders K, Moore JE. Cost-effectiveness of two self-care interventions to reduce disability associated with back pain. Spine (Phila Pa 1976) 2006;31:1639-45. 

* Utbildningsprogram som är specifika för en sjukdom eller en sjukdomsgrupp: Positive Self-Management programme (PSMP) för HIV; Chronic Pain Self-Management (CPSMP) för smärta; Arthritis Self Management Programme (ASMP) för bland annat reumatoid artrit, osteoartrit och fibromyalgi.

** HTA: Health Technology Assessment – utvärdering av medicinska metoder med genomgång av ekonomiska, etiska och samhälleliga aspekter. HTA-rapporter sammanställs av HTA-organisationer.