Rotfyllning

Denna publikation publicerades för mer än två år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats.

SBU har granskat de metoder som tandläkare använder för att diagnostisera, förebygga och behandla inflammationer och infektioner i tandens pulpa. Rotbehandling (endodonti) har som primär målsättning att trygga friska förhållanden i och runt tänder, som skadats av antingen karies, yttre våld eller andra orsaker. Trots att tandhälsan överlag är god i vårt land är rotfyllningar fortfarande vanliga och medför stora kostnader för både individ och samhälle.

Rapporten ligger till grund för Socialstyrelsens nationella riktlinjer för tandvård.

Slutsatser

  • På grund av att det saknas studier går det inte att avgöra vilka diagnostiska metoder som kan visa om en levande men skadad pulpa kan bevaras utan rotfyllning. Tillgänglig forskning ger inte kunskap om vad som skiljer en behandlingsbar inflammation i pulpan (pulpit) från en inflammation som inte kan behandlas.
  • Effekten av olika metoder för instrumentering, desinfektion och rotfyllning i samband med rotbehandling är otillräckligt undersökta.
  • En praxisundersökning bland svenska tandläkare visar att det föreligger stora skillnader i behandlingsstrategier och materialval. Detta gäller t ex hur en blottad pulpa behandlas eller när en rotfyllning görs om. Ett undantag utgörs av maskinell rensningsteknik som i olika omfattning används av närmare två tredjedelar av tandläkarna.
  • Det behövs prospektiva studier av rotbehandling som visar hur tänder kan bevaras långsiktigt utan risk för återkommande symtom, käkbensinflammation eller frakturer. Bristen på bra forskning inom detta område ger en tydlig signal att väl planerade och genomförda kliniska studier av metoder för diagnostik och behandling av infektioner i tandens pulpa bör prioriteras.
  • Det finns behov av ett nationellt register med kvalitetsindikatorer för uppföljning av pulpa- och rotbehandlingar.

Citera denna SBU-rapport: SBU. Rotfyllning. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2010. SBU-rapport nr 203. ISBN 978-91-85413-39-3.

Ladda ner rapport Ladda ner sammanfattning

SBU Utvärderar En allsidig vetenskaplig utvärdering som innefattar systematisk översikt, ekonomiska/hälsoekonomiska beräkningar samt genomgång av sociala och etiska aspekter. Ämnessakkunniga deltar i arbetet med stöd av medarbetare på SBU, patienter/brukare. Rapporten granskas av oberoende experter. Graden av vetenskaplig tillförlitlighet i de sammanvägda resultaten bedöms på ett systematiskt sätt och rapportens slutsatser godkänns av SBU:s nämnd.

Publicerad: 2010-08-13
Kontakta SBU: registrator@sbu.se
Rapportnr: 203
http://www.sbu.se/rotfyllning

Rotfyllning – magert underlag för beslut om rotbehandling

Trots att rotfyllning är ett både vanligt och kostsamt ingrepp, är den vetenskapliga kunskapen på området ytterst begränsad. Forskningen ger inga besked om hur man bäst avgör när borren bör undvikas och tandpulpan bevaras. Ingen vet heller vilken teknik och vilket material för rotfyllning som fungerar bäst, och tandläkarna har olika uppfattning om när en tidigare fyllning bör göras om.

Läs artikeln

Projektgrupp

Sakkunniga

  • Gunnar Bergenholtz (ordförande), Professor emeritus, Sahlgrenska akademin, Göteborg
  • Fredrik Frisk, Odontologie doktor, Sahlgrenska akademin, Göteborg
  • Magnus Hakeberg, Professor, Sahlgrenska akademin, Göteborg
  • Gert Helgesson, Docent i medicinsk etik, LIME, Karolinska Institutet, Stockholm
  • Thomas Kvist, Odontologie doktor, Sahlgrenska akademin, Göteborg
  • Ingegerd Mejàre, Professor emerita, Malmö Högskola, Malmö
  • Arne Petersson, Professor, Malmö Högskola, Malmö
  • Isabelle Portenier, Odontologie doktor, Universitetet i Bergen, Norge
  • Hans Sandberg, Odontologie doktor, Karolinska Institutet, Stockholm

SBU

  • Susanna Axelsson (biträdande projektledare), Odontologie doktor
  • Thomas Davidsson, Ekonomie doktor, hälsoekonom
  • Kickan Håkanson (projektassistent)
  • Therese Kedebring (biträdande projektassistent)
  • Anders Norlund, Ekonomie doktor, hälsoekonom
  • Sofia Tranæus (projektledare), Medicine doktor