Omhändertagande av äldre som inkommer akut till sjukhus – med fokus på sköra äldre

Denna publikation publicerades för mer än två år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats.

År 2030 beräknas var fjärde person i Sverige vara 65 år eller äldre. Med ökad ålder följer ett ökat behov av akut omhändertagande. Detta gäller särskilt för äldre med funktionsnedsättning, flera samtidiga sjukdomar och ett litet socialt nätverk. Patienter över 65 år står för ungefär 40 procent av alla besök på sjukhusens akutmottagningar och i många fall måste den äldre stanna kvar på sjukhuset.

På vilket sätt kan omhändertagandet förbättras för äldre som inkommer akut till sjukhus? Finns det vetenskapligt stöd för att ett strukturerat, teambaserat och multiprofessionellt omhändertagande som tar hänsyn till patientens hela livssituation minskar behovet av sjukvård? Förbättras den äldre personens funktionsförmåga, livskvalitet och kognitiva funktion? Finns etiska dilemman förenade med sådana omhändertagande? Kan de vara kostnadseffektiva? Detta är några av de frågor som vi försöker besvara i denna systematiska översikt.

Strukturerat omhändertagande av äldre är en metod där patientens hela livssituation bedöms av ett team bestående av läkare, sjuksköterska och representanter från andra yrkesgrupper. Metoden omfattar bedömning, vårdplanering, behandling och uppföljning. Vi har sammanställt forskning som utvärderat två typer av denna metod:

  1. Integrerat strukturerat omhändertagande av äldre där teamet är en integrerad del i verksamheten på en enhet eller en avdelning. Detta innebär att teamet har direkt patientansvar.
  2. Rådgivande strukturerat omhändertagande av äldre där teamet genomför bedömning och rekommenderar åtgärder och uppföljning efter begäran från patientansvarig personal.

Strukturerat omhändertagande av äldre, som i internationell litteratur vanligen benämns ”Comprehensive Geriatric Assessment” (CGA), har använts i flera länder sedan drygt 25 år. Det finns många utvärderingar av metodens effekter, men få håller god vetenskaplig kvalitet och studierna är gamla. Endast enstaka undersökningar har genomförts i Sverige eller andra skandinaviska länder. Vår översikt baseras på 19 vetenskapliga arbeten av medelhög vetenskaplig kvalitet vilka valts ut från ursprungligen dryga 5 000 referenser. Vi fann inte några studier som uppfyllde våra urvalskriterier som utvärderar strukturerat omhändertagande av äldre specifikt på akutmottagningen. Därför riktades översiktens fokus mot omhändertagandet på vårdavdelningar

SBU:s slutsatser

  • Resultaten ger stöd för att ett integrerat strukturerat omhändertagande av äldre, där multiprofessionella team har ett direkt patientansvar, kan användas för sköra äldre som inkommer akut till sjukhus. Metoden leder till bättre funktionsförmåga (personlig ADL) än vanlig vård. Möjligheterna att bo kvar i eget hem efter sjukhusvistelsen förbättras också. I fråga om minskad återinskrivning på sjukhus är metoden minst lika bra som vanlig vård. Metoden är lika bra som vanlig vård när det gäller att främja komplex funktionsförmåga(instrumentell ADL), t ex hushållsgöromål, samt för att minska dödlighet.
  • Rådgivande strukturerat omhändertagande av äldre medför inte bättre resultat än vanlig vård.
  • Det finns flera och omfattande kunskapsluckor. Samtliga studier är gamla och det saknas tillförlitliga resultat rörande kognitiv funktion, depression, livskvalitet och hur närstående påverkas av den äldre personens tillstånd.
  • SBU:s egna analyser tyder på att ett integrerat strukturerat omhändertagande av äldre initialt innebär en ökad kostnad. På sikt kan dock metoden vara kostnadseffektiv.

Citera denna SBU-rapport: SBU. Omhändertagande av äldre som inkommer akut till sjukhus – med fokus på sköra äldre.Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2013. SBU-rapport nr 221. ISBN 978-91-85413-62-1.

Ladda ner rapport Ladda ner sammanfattning

SBU Utvärderar Rapportserien (ISSN 1400-1403) baseras på systematiska litteratur­genomgångar av forsknings­artiklar. Rapporten har utarbetats av en grupp sakkunniga inom ämnesområdet. De sakkunniga har bland annat preciserat frågeställningen, bedömt forskningens kvalitet och diskuterat de sammanvägda resultat som framkommit. Frågeställningen belyses ur ett etiskt och hälso­ekonomiskt perspektiv och rapporten omfattar även en evidens­gradering som visar hur starkt det samlade vetenskapliga underlaget är. Rapporten har granskats såväl internt inom SBU som av externa granskare inom området.

Publicerad: 2013-12-02
Kontakta SBU: registrator@sbu.se
Rapportnr: 221
http://www.sbu.se/221

Pressmeddelande

Särskilda vårdteam på sjukhus är bra för äldre med akuta problem

Äldre personer som kommer till sjukhus med akuta problem tas bäst om hand med en strukturerad metod där vården ges av ett team bestående av flera olika yrkesgrupper. Teamet ska inte bara vara rådgivande utan ha ett direkt patientansvar. Äldre patienter får då bättre funktionsförmåga och kan oftare bo kvar hemma efter vistelsen på sjukhus.

Läs pressmeddelandet

Tre frågor till Sven Oredsson, projektets ordförande

 
Sven Oredsson, Överläkare kirurgi, medicinsk rådgivare, Avd för hälso- och sjukvårdsstyrning, Region Skåne

Vilken är den viktigaste slutsatsen i rapporten?

Att strukturerat omhändertagande av sköra äldre på sjukhus (comprehensive geriatric assessment) leder till bättre funktionsförmåga och större möjlighet att bo kvar i eget hem och att detta troligen innebär lägre kostnad för samhället. Det är enbart om omhändertagandet sker i team med olika yrkeskompetenser och integrerat i övrig verksamhet som resultatet är kliniskt signifikant.

Vad hoppas du ska hända i vården?

Jag hoppas att huvudmän och verksamhetsansvariga vågar ta steget och pröva metoden trots att det initialt innebär ökad kostnad och att ”utdelningen” ofta märks först i en annan del av vårdkedjan. Jag hoppas också att rapporten stimulerar till fler svenska forskningsstudier om hur livskvalitet och kognitiv funktion påverkas av olika omhändertagande. 

Var det något resultat du själv blev överraskad av i rapporten?

Som så ofta blir man förvånad över att så många studier är bristfälligt genomförda samtidigt som vår genomgång med all tydlighet visat hur komplext området är. Jag blev också förvånad över att strukturerat omhändertagande av äldre verkar vara betydligt mindre etablerat i Sverige än i många andra länder.

Projektgrupp

Sakkunniga

  • Sven Oredsson (ordförande), Överläkare kirurgi, medicinsk rådgivare, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning, Region Skåne
  • Synneve Dahlin Ivanoff, Professor, arbetsterapeut, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet
  • Anna Ehrenberg, Professor, sjuksköterska, Akademin Hälsa och samhälle, Högskolan Dalarna, Falun
  • Anne Ekdahl, Överläkare geriatrik, Vrinnevisjukhuset, Norrköping
  • Annika Eklund Grönberg, Distriktsläkare, Trollbäckens vårdcentral, Tyresö
  • Nils-Eric Sahlin, Professor, Avdelningen för medicinsk etik, Lunds Universitet
  • Fredrik Sjöstrand, Överläkare, verksamhetsområde Akut, Södersjukhuset; Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Karolinska Institutet, Stockholm
  • Lars Stavenow, Docent, överläkare internmedicin, Skånes Universitetssjukvård, Malmö
  • Aase Wisten, Överläkare geriatrik, Sunderby sjukhus, Luleå
  • Inger Wårdh, Docent, tandläkare, Institutionen för odontologi, Karolinska Institutet, Stockholm

SBU

  • Sten Anttila, Projektledare, Fil dr
  • Thomas Davidson, Hälsoekonom
  • Jenny Odeberg, Biträdande projektledare, Med dr
  • Hanna Olofsson, Informationsspecialist
  • Anneth Syversson, Projektadministratör