Kosttillägg för undernärda äldre

Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna. Ett vanligt sätt att förebygga och behandla undernäring är att ge den äldre personen kosttillägg, innehållande energi och protein, som ett komplement till den vardagliga kosten. Vi har sammanställt forskning om vilka effekter kosttillägg har för äldre personer (70 år eller äldre) som är undernärda eller som tillhör en grupp med ökad risk för undernäring.

Slutsatser

  • Generellt sett saknas det tillförlitliga vetenskapliga resultat om nyttan och riskerna med kosttillägg för äldre personer som är undernärda eller som tillhör en riskgrupp. Det finns dock undantag. I ett fåtal studier har man redovisat en liten ökning av handgreppsstyrka respektive kroppsvikt. Dessa resultat behöver dock bekräftas i nya studier med bättre vetenskaplig metodik.
  • Möjliga ogynnsamma effekter på hälsan behöver kartläggas systematiskt i nya studier.
  • Det finns exempel från olika håll i landet som tyder på att praxis varierar i hur kosttillägg används respektive subventioneras. Någon aktuell och tillförlitlig kartläggning av detta finns emellertid inte.
  • Det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma eventuella hälsoekonomiska effekter.

Citera denna rapport: 
SBU. Kosttillägg för undernärda äldre. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2014. SBU-rapport nr 228. ISBN 978-91-85413-69-0.

Ladda ner rapport Ladda ner sammanfattning

SBU Utvärderar Rapportserien (ISSN 1400-1403) baseras på systematiska litteratur­genomgångar av forsknings­artiklar. Rapporten har utarbetats av en grupp sakkunniga inom ämnesområdet. De sakkunniga har bland annat preciserat frågeställningen, bedömt forskningens kvalitet och diskuterat de sammanvägda resultat som framkommit. Frågeställningen belyses ur ett etiskt och hälso­ekonomiskt perspektiv och rapporten omfattar även en evidens­gradering som visar hur starkt det samlade vetenskapliga underlaget är. Rapporten har granskats såväl internt inom SBU som av externa granskare inom området.

Publicerad: 2014-11-05
Kontakta SBU: registrator@sbu.se
Rapportnr: 228
http://www.sbu.se/228

Pressmeddelande

Nyttan av kosttillägg till undernärda äldre ännu oklar

Det är oklart om kosttillägg till de äldsta gör nytta visar SBU i en ny rapport. På området finns det forskning men bara några få studier om de allra äldsta och sköra. Enstaka studier tyder dock på att kosttillägg kan förbättra styrkan i handen och öka kroppsvikten något − men resultaten behöver styrkas i nya studier.

Läs pressmeddelandet

Tre frågor till Gunnar Akner, professor och ordförande för rapporten

Vilken är den viktigaste slutsatsen i rapporten?

Två principiellt viktiga slutsatser:

  • Det saknas både definition och kriterier för tillståndet ”undernäring”. Detta gör att det är svårt för läkare och vårdpersonal att ställa diagnosen ”undernäring” och att värdera risken för att drabbas av ”undernäring”.
  • Den vetenskapliga litteraturen avseende behandling med kosttillägg är så heterogen (olika patientgrupper, olika behandlingar och behandlingstider samt olika effektmått) att det är svårt att dra säkra slutsatser. I de få studier som visat positiva resultat är effekterna små och av osäker betydelse för den enskilda personen.

Vad hoppas du ska hända i vården?

Jag hoppas att rapporten leder till ökad klinisk forskning om tillståndet ”undernäring” för att utforma en stringent definition kopplad till specifika diagnostiska kriterier. Dessutom behöver vi mer stringenta studier av effekter av behandling med kosttillägg. Särskilt viktigt är dos-respons-studier, dvs att undersöka effekter av olika dos/mängd av energi, protein etc. via kosttillägg under olika långa behandlingstider, där man även tar hänsyn till vilken effekt kosttilllägg har på det totala intaget av energi och näringsämnen. Sammantaget finns ett mycket stort behov av metodutveckling på detta område.

Var det något resultat du själv blev överraskad av i rapporten?

Att det finns en så omfattande vetenskaplig litteratur kring bedömning och behandling av ”undernäring", trots att tillståndet inte är tydligt definierat. Att klinisk forskning om effekter av behandling med kosttillägg är så spretig och svår att dra slutsatser av.

Projektgrupp

Sakkunniga

  • Gunnar Akner (ordförande), Läkare, professor, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet, docent i geriatrik vid Karolinska Institutet
  • Anne-Marie Boström, Leg sjuksköterska, docent, universitetslektor, Karolinska Institutet, Institutionen NVS, sektionen för omvårdnad & Danderydsgeriatriken
  • samt FoU-enheten, Stockholms sjukhem
  • Benno Krachler, Med dr, specialistläkare, Medicinkliniken, Kalix sjukhus
  • Ylva Orrevall, Med dr, dietist, vårdutvecklingsledare, Kvalitet och patientsäkerhet samt Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset
  • Åke Rundgren, Docent, Enheten för geriatrik, Göteborgs universitet, Mölndals sjukhus
  • Nils-Eric Sahlin (etiker), Professor, Avdelningen för medicinsk etik, Lunds universitet

SBU

  • Sten Anttila, Projektledare, fil dr
  • Harald Gyllensvärd, Hälsoekonom
  • Jenny Odeberg, Biträdande projektledare, med dr
  • Hanna Olofsson, Informationsspecialist
  • Anneth Syversson, Projektadministratör