Internetförmedlad psykologisk behandling vid ångest- och förstämningssyndrom

Denna publikation publicerades för mer än två år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats.

Sammanfattning och slutsatser

Psykologisk behandling rangordnas högt i nationella riktlinjer för behandling av flera ångest- och förstämningssyndrom, och utgör en central del av behandlingsutbudet vid dessa tillstånd. Tillgängligheten till behandling varierar dock kraftigt mellan landstingen.

Traditionellt har psykologisk behandling förmedlats individuellt eller i grupp av en terapeut. Internet har inneburit nya möjligheter för att förmedla behandling på distans, i syfte att öka tillgängligheten och nå grupper som av olika skäl inte får behandling inom hälso- och sjukvården. I synnerhet internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (KBT) har utvärderats i ett stort antal studier under drygt ett decennium.

Internetförmedlad behandling är vanligtvis strukturerad som ett självhjälpsprogram under omkring 10 veckors tid med stöd av en kvalificerad behandlare via mejl, via behandlingsplattformen eller per telefon. Vissa program utförs dock helt självständigt eller med administrativt stöd. Deltagaren får via en webbsida tillgång till ett textavsnitt i veckan och övningar att genomföra på egen hand. Programmen varierar avseende interaktivitet och förekomst av ljud- och videoklipp.

SBU har utvärderat nytta och risk av internetförmedlad psykologisk behandling på kort och lång sikt vid ångest- och förstämningssyndrom för barn, ungdomar och vuxna. Utvärderingen inbegriper också behandlingsformens kostnadseffektivitet samt aspekter av etik, överförbarhet och implementering baserat på den vetenskapliga litteraturen.

Slutsatser

  • Det är inte klarlagt om psykologisk behandling förmedlad via internet är likvärdig med motsvarande terapeutledd behandling.
  • Internetförmedlad KBT, med stöd av behandlare, minskar symtom hos vuxna personer som har social fobi eller lindrig till måttlig egentlig depression och som själva efterfrågat denna behandlingsform. Det finns ett visst stöd för att detta gäller även vid paniksyndrom och generaliserat ångestsyndrom. De flesta studier har jämfört behandlingen med enbart väntelista och har kort uppföljningstid. För att bedöma behandlingseffekten på längre sikt behövs ytterligare studier.
  • Under rådande kunskapsläge kan internetförmedlad KBT med behandlarstöd övervägas som en del av ett bredare utbud av psykologiska metoder vid dessa tillstånd, för patienter som är motiverade och efterfrågar denna behandlingsform.
  • Behandlingskostnaderna är sannolikt lägre på kort sikt för internetförmedlad KBT än för KBT förmedlat i grupp eller individuellt. Men eftersom effekterna inte har jämförts tillräckligt, går det däremot inte att bedöma vilket av alternativen som är kostnadseffektivt.
  • Det är viktigt att undersöka om behandlingen kan nå personer som har behov av vård men som idag inte behandlas inom sedvanlig hälso- och sjukvård. För att ytterligare klargöra vilken roll internetförmedlad behandling skulle kunna ha i vården av ångest- och förstämningssyndrom är det dessutom viktigt att ta reda på i vilken omfattning internetförmedlad behandling efterfrågas av patienterna.
  • Det behövs fler och större studier för att kunna utvärdera:
    • om internetförmedlad psykologisk behandling har en effekt som är likvärdig med effekten av etablerade psykologiska behandlingsmetoder
    • vilka eventuella risker som internetförmedlad behandling kan medföra
    • vilken effekt internetförmedlad psykologisk behandling har vid ångest- och förstämningssyndrom hos barn och ungdomar
    • effekten av andra typer av internetförmedlad psykologisk behandling än KBT med behandlarstöd
    • om det finns grupper av patienter för vilka behandling via internet är mer eller mindre lämplig

Gradering av styrkan i det vetenskapliga underlag som en slutsats grundas på görs i fyra nivåer enligt GRADE:
Starkt vetenskapligt underlag (++++). Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet utan försvagande faktorer vid en samlad bedömning.
Måttligt starkt vetenskapligt underlag (+++0). Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med förekomst av enstaka försvagande faktorer vid en samlad bedömning.
Begränsat vetenskapligt underlag (++00). Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med försvagande faktorer vid en samlad bedömning.
Otillräckligt vetenskapligt underlag (+000). När vetenskapligt underlag saknas, tillgängliga studier har låg kvalitet eller där studier av likartad kvalitet är motsägande anges det vetenskapliga underlaget som otillräckligt.
Evidensgraderingen enligt GRADE grundar sig i första hand på studier med hög eller medelhög kvalitet om sådana finns. Finns det både randomiserade kontrollerade studier (RCT) och observationsstudier av samma kvalitet grundar sig evidensgraderingen på RCT.

SBU Alert bedrivs i samverkan med Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting.

Citera denna SBU Alert-rapport: SBU. Internetförmedlad psykologisk behandling vid ångest- och förstämningssyndrom. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2013. SBU Alert-rapport nr 2013-02. ISSN 1652-7151. http://www.sbu.se

Ladda ner rapport

SBU Utvärderar Rapportserien (ISSN 1400-1403) baseras på systematiska litteratur­genomgångar av forsknings­artiklar. Rapporten har utarbetats av en grupp sakkunniga inom ämnesområdet. De sakkunniga har bland annat preciserat frågeställningen, bedömt forskningens kvalitet och diskuterat de sammanvägda resultat som framkommit. Frågeställningen belyses ur ett etiskt och hälso­ekonomiskt perspektiv och rapporten omfattar även en evidens­gradering som visar hur starkt det samlade vetenskapliga underlaget är. Rapporten har granskats såväl internt inom SBU som av externa granskare inom området.

Publicerad: 2013-08-28
Kontakta SBU: registrator@sbu.se
Rapportnr: 2013-02
http://www.sbu.se/201302

Pressmeddelande

Terapi via nätet kan hjälpa vissa med depression eller ångest – men frågor kvarstår

Kognitiv beteendeterapi, KBT, med stöd av behandlare på nätet kan hjälpa vid ångest eller depression hos vuxna som själva har valt metoden. Men det behövs fler studier som kan visa om det fungerar lika bra som att träffa terapeuten personligen. Tänkbara risker behöver också undersökas mer.

Läs pressmeddelandet

Projektgrupp

Sakkunniga

  • Filip Arnberg, med dr, Uppsala universitet
  • Ulf Jonsson, med dr, Karolinska Institutet och SBU (projektledare fr o m 2013-01-01)
  • Steven J Linton, professor, Örebro universitet
  • Jan Wahlström, etisk sakkunnig, professor emeritus, Göteborgs Universitet

SBU

  • Monica Hultcrantz, projektledare t o m 2012-12-31
  • Anna Attergren Granath, projektassistent
  • Emelie Heintz, hälsoekonom
  • Anders Norlund, hälsoekonom
  • Hanna Olofsson, informationsspecialist

Granskare

  • Rolf Holmqvist, professor, Linköpings universitet
  • Viktor Kaldo, fil dr, Karolinska Institutet
  • Lars von Knorring, professor emeritus, Uppsala universitet
  • Lars-Göran Öst, professor emeritus, Stockholms universitet