Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården

Denna publikation publicerades för mer än två år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats.

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Slutsatser

  • Att förstärka primärvårdsorganisationen med en för uppgiften speciellt tränad yrkesperson, t ex en sjuksköterska (i studierna benämnd care manager), som ansvarar för stöd och kontinuerlig kontakt med patienter med depression, och kombinera detta med andra åtgärder, t ex utbildning av vårdteamet och återkoppling av patientdata till behandlande läkare, är en effektiv implementeringsstrategi. Läkarnas förskrivning av antidepressiva läkemedel blir mera adekvat och patienternas symtombörda minskar. Effekterna kvarstår i minst sex månader efter avslutad intervention. Det går inte att bedöma om effekterna kvarstår längre eftersom det finns för få studier som har upprepade mätningar. Insatsen är kostnadseffektiv. Det är angeläget att utvärdera modellen med care manager för patienter med depression i svensk primärvård.
  • Kort utbildning som enda åtgärd för att stödja följsamhet till riktlinjer och evidens för depression påverkar inte allmänläkarnas diagnostiska eller kommunikativa förmåga och inte heller patienternas symtombörda. Utbildning som enda åtgärd är därmed inte heller kostnadseffektiv.
  • Kort utbildning som enda åtgärd för att stödja följsamhet till riktlinjer och evidens om handläggning av riskbruk av alkohol påverkar inte patienternas alkoholvanor. Det går inte att bedöma om utbildning påverkar läkarnas handläggning eftersom resultaten av studierna är motstridiga.
  • Det går inte att bedöma effekter av andra enskilda implementeringsstrategier som t ex utbildningsbesök (academic detailing), återkoppling, påminnelser och audit, som syftar till att förändra läkarnas beteende för att stödja följsamhet till evidens och riktlinjer om depression, ångest, riskbruk av alkohol samt om långtidsbruk av bensodiazepiner i primärvården eftersom det finns för få studier med tillräcklig kvalitet.
  • Det saknas studier som undersöker effekter av ekonomiska incitament som metod för att stödja evidens och riktlinjer för depression, ångest, riskbruk av alkohol samt långtidsbruk av bensodiazepiner i primärvården.
  • Effekten av implementering är beroende av var den sker (kontext) och hur förändringsprocessen ser ut. Därför bör studier och systematiska översikter kompletteras med metodik som belyser kontextuella faktorer och implementeringsprocessen.

Citera denna SBU-rapport: SBU. Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2012. SBU-rapport nr 211. ISBN 978-91-85413-51-5.

Ladda ner rapport Ladda ner sammanfattning

SBU Utvärderar Rapportserien (ISSN 1400-1403) baseras på systematiska litteratur­genomgångar av forsknings­artiklar. Rapporten har utarbetats av en grupp sakkunniga inom ämnesområdet. De sakkunniga har bland annat preciserat frågeställningen, bedömt forskningens kvalitet och diskuterat de sammanvägda resultat som framkommit. Frågeställningen belyses ur ett etiskt och hälso­ekonomiskt perspektiv och rapporten omfattar även en evidens­gradering som visar hur starkt det samlade vetenskapliga underlaget är. Rapporten har granskats såväl internt inom SBU som av externa granskare inom området.

Publicerad: 2012-09-11
Kontakta SBU: registrator@sbu.se
Rapportnr: 211
http://www.sbu.se/211

Projektgrupp

Sakkunniga

Malin André, Docent, FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget Uppsala län

Tord Forsner, Med dr, Socialstyrelsen, Stockholm

Lars Wallin, Professor, Högskolan Dalarna, Docent, Karolinska Institutet, Stockholm

SBU

Derya Akcan, Informationsspecialist

Thomas Davidson, Hälsoekonom

Agneta Pettersson, Projektledare

Anneth Syversson, Projektassistent