Dialektisk beteendeterapi (DBT) vid borderline personlighetsstörning

Denna publikation publicerades för mer än två år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats.

Sammanfattning och slutsatser

Metod och målgrupp

Borderline personlighetsstörning kännetecknas av ett genomgående mönster av instabilitet i regleringen av känslor, bristande impulskontroll, relationsproblem och låg självkänsla. I kliniska sammanhang yttrar sig störningen i svårigheter att hantera känslor, impulsiva handlingar och aggressivitet, upprepade tillfällen med självskadande beteenden och självmordsförsök. Patienter med borderline personlighetsstörning har ofta även andra personlighetsstörningar eller sjukdomar, t ex depression, ätstörning, drogmissbruk och ångestsjukdomar. DBT är en omfattande och avancerad form av kognitiv beteendeterapi (KBT) som specifikt utvecklats för kroniskt självmordsbenägna patienter med borderline personlighetsstörning. Metoden har flera inslag, bl a beteendeförändrande tekniker och metoder för att lära sig acceptera känslor. Behandlingen genomförs i flera steg, där självskadande och terapistörande beteenden prioriteras när behandlingen inleds. Ett utmärkande drag för DBT är den omfattande kontakt som behandlingsteamet har med patienten i form av individualterapi, gruppterapi och telefonstöd. Utöver detta ingår handledning och stöd till personal som arbetar med patientgruppen. Det har beräknats att i Sverige har mellan 70 000 och 140 000 personer diagnosen borderline personlighetsstörning. Hur många av dessa som skulle kunna bli aktuella för behandling med DBT är inte klarlagt.

Frågeställning

Kan behandling med DBT ge en minskning av självskadebeteende och drogmissbruk hos personer med borderline personlighetsstörning?

Patientnytta

I sex randomiserade kontrollerade studier har DBT prövats mot annan psykiatrisk behandling. En stor andel kvinnor har ingått i dessa. Behandlingens längd har oftast varit ett år och resultaten varierar mellan studierna, vilket delvis beror på att olika undergrupper har studerats. Resultaten har visat att DBT leder till minskat självskadebeteende och även till färre behandlingsavbrott. Effekten har visat sig kvarstå vid uppföljning upp till två år. Behandlingen medför eventuellt också minskat behov av sjukhusvård, och hos missbrukare minskad droganvändning. Det finns inga bevis för att resultaten av behandlingen skulle påverkas av om patienten även har en missbruksdiagnos. Det finns inga säkra resultat vad gäller de olika behandlingskomponenternas betydelse för utfallet.

Ekonomiska aspekter

Kostnaden för DBT har undersökts i en svensk studie. Den totala årliga vårdkostnaden per patient sjönk från 320 000 kronor året innan behandlingen startade till 210 000 kronor då behandlingen gavs. Det finns ett behov av hälsoekonomiska studier där metodens kostnadseffektivitet undersöks.

SBU:s bedömning av kunskapsläget

Det finns begränsat vetenskapligt stöd för att DBT leder till minskat självskadebeteende och att effekten kvarstår vid uppföljning upp till två år (Evidensstyrka 3)*. Eventuellt medför behandlingen också minskat behov av sjukhusvård samt hos missbrukare minskad droganvändning. DBT förefaller således vara en lovande behandlingsform för patienter med borderline personlighetsstörning. Den behöver dock utprövas för svenska förhållanden och det är angeläget att studier avseende metodens kostnadseffektivitet genomförs.

* Detta är en gradering av styrkan i det vetenskapliga underlag som en slutsats grundas på. Graderingen görs i tre nivåer;
Evidensstyrka 1 = starkt vetenskapligt underlag,
Evidensstyrka 2 = måttligt starkt vetenskapligt underlag,
Evidensstyrka 3 = begränsat vetenskapligt underlag.

Detta är SBU:s sammanfattning och bedömning av kunskapsläget. Den bygger på en rapport som är framtagen av SBU i samarbete med Gerhard Andersson (sakkunnig), professor, psykolog, Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet, Margda Wærn (granskare), docent, överläkare, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och Lars-Göran Öst (granskare), professor, psykolog, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.


Läs mer om psykisk ohälsa på Kunskapsguiden

SBU Alert bedrivs i samverkan med Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting.

Citera denna SBU Alert-rapport: SBU. Dialektisk beteendeterapi (DBT) vid borderline personlighetsstörning. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2005. SBU Alert-rapport nr 2005-07. ISSN 1652-7151. http://www.sbu.se

Ladda ner rapport

SBU Utvärderar Rapportserien (ISSN 1400-1403) baseras på systematiska litteratur­genomgångar av forsknings­artiklar. Rapporten har utarbetats av en grupp sakkunniga inom ämnesområdet. De sakkunniga har bland annat preciserat frågeställningen, bedömt forskningens kvalitet och diskuterat de sammanvägda resultat som framkommit. Frågeställningen belyses ur ett etiskt och hälso­ekonomiskt perspektiv och rapporten omfattar även en evidens­gradering som visar hur starkt det samlade vetenskapliga underlaget är. Rapporten har granskats såväl internt inom SBU som av externa granskare inom området.

Publicerad: 2005-10-26
Kontakta SBU: registrator@sbu.se
Rapportnr: 2005-07
http://www.sbu.se/200507