Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem

Slutsatser

SBU har systematiskt granskat och sammanställt den samlade forskningen om samband mellan exponering i arbetsmiljön och ryggproblem. Här använder vi ryggproblem som ett övergripande begrepp. Dessutom använder vi de mer detaljerade begreppen ryggbesvär (upplevelse av smärta, värk eller obehag i ryggen), ischiassymtom, diskförändringar och ryggsjukdom. Rapporten rör bröst- och ländrygg, däremot ingår inte halsryggen (nacken). SBU har tidigare publicerat en rapport om arbetets betydelse för besvär i bl a nacken.

  • Följande grupper utvecklar mer ryggbesvär än andra:
    • personer som arbetar med manuell hantering (t ex lyft), eller med böjd eller vriden rygg
    • personer som arbetar på knä eller på huk, eller har ett fysiskt ansträngande arbete
    • personer som utsätts för helkroppsvibrationer i sitt arbete
    • personer som upplever att arbetet är pressande eller att arbetssituationen innebär små möjligheter att påverka i kombination med alltför höga krav, eller som upplever liten möjlighet till utveckling i arbetet
    • personer som arbetar utanför sedvanlig arbetstid (t ex skiftarbete).
  • I vissa arbetsmiljöer har människor mindre besvär. Personer som upplever goda möjligheter att påverka det egna arbetet, de som upplever att de får stöd i sitt arbete och de som har hög arbetstillfredsställelse utvecklar mindre ryggbesvär än andra.
  • Kvinnor och män med likartade arbetsvillkor utvecklar i lika hög grad ryggbesvär.
  • När det gäller andra ryggproblem utvecklar personer som arbetar med framåtböjd rygg eller utsätts för helkroppsvibrationer i sitt arbete mer ischiassymtom än andra; de som upplever hög arbetstillfredsställelse utvecklar mindre sådana symtom. Personer som arbetar med manuell hantering utvecklar mer diskförändringar än andra.
  • Den systematiska litteraturöversikten visar att vi idag vet mycket om samband mellan arbetsmiljö och ryggproblem. Framtidens forskning bör bl a inriktas mot interventionsstudier, dvs studier som följer långtidseffekter på denna typ av ohälsa efter vetenskapligt underbyggda arbetsmiljöinsatser.

 

Citera denna rapport: SBU. Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2014. SBU-rapport nr 227. ISBN 978-91-85413-68-3.

Ladda ner rapport Ladda ner sammanfattning

SBU Utvärderar Rapportserien (ISSN 1400-1403) baseras på systematiska litteratur­genomgångar av forsknings­artiklar. Rapporten har utarbetats av en grupp sakkunniga inom ämnesområdet. De sakkunniga har bland annat preciserat frågeställningen, bedömt forskningens kvalitet och diskuterat de sammanvägda resultat som framkommit. Frågeställningen belyses ur ett etiskt och hälso­ekonomiskt perspektiv och rapporten omfattar även en evidens­gradering som visar hur starkt det samlade vetenskapliga underlaget är. Rapporten har granskats såväl internt inom SBU som av externa granskare inom området.

Publicerad: 2014-10-08
Kontakta SBU: registrator@sbu.se
Rapportnr: 227

Liknande rapporter

http://www.sbu.se/227

Film som sammanfattar SBU:s slutsatser av rapporten

Pressmeddelande

Mindre problem med ryggen vid god arbetssituation

De som känner att de kan påverka det egna arbetet och som upplever att de får stöd i sitt arbete från chef och kolleger utvecklar mindre ryggbesvär än andra. Omvänt gäller att de som har ett fysiskt eller psykiskt belastande arbete utvecklar mer ryggproblem.

Läs pressmeddelandet

Tre frågor till Karin Harms-Ringdahl, ordförande för rapporten


Karin Harms-Ringdahl professor, fysioterapeut och ordförande för rapporten

Vilken är den viktigaste slutsatsen i rapporten?

Att grupper som arbetar med manuell hantering, som att lyfta, skjuta eller dra, och grupper som arbetar med böjd eller vriden rygg, liksom grupper som utsätts för helkroppsvibrationer utvecklar mer ryggbesvär än andra. Att personer som har stor möjlighet att påverka det egna arbetet och upplever att de får stöd i sitt arbete och upplever hög arbetstillfredsställelse utvecklar mindre ryggbesvär än andra.

Vad hoppas du ska hända i arbetslivet och inom vården?

Att man på arbetsplatsen fokuserar på förbättringsåtgärder av den fysiska och den psykiska miljön. Jag hoppas vidare och att man inom vården också diskuterar arbetsplatsåtgärder som en del av rehabiliteringen när personer söker för sina ryggbesvär.

Var det något resultat du själv blev överraskad av i rapporten?

Att kvinnor och män med likartade arbetsuppgifter och arbetsvillkor utvecklar ryggbesvär i lika hög grad, vilket avviker från den gängse uppfattningen att kvinnor i större omfattning än män drabbas av arbetsrelaterade ryggbesvär. Att det fanns så många studier som beskriver arbetsrelaterade ryggbesvär samtidigt som det i stort sett saknas studier av effekter av genomförda förbättringsåtgärder  på ryggbesvär.

Film från AFA:s seminarium om hjärt-kärlsjukdom

Projektgrupp

Sakkunniga

  • Karin Harms-Ringdahl (ordförande), Professor, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, Stockholm
  • Sven Ove Hansson (avsnitt om etiska och sociala aspekter), Professor, Avdelningen för filosofi, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholm
  • Olle Hägg, Med dr, Spine Center, Göteborg
  • Ulf Lundberg, Professor emeritus, Centre for Health Equity Studies (CHESS)/Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, Stockholm
  • Svend Erik Mathiassen, Professor, Centrum för belastningsforskning, Akademin för hälsa och arbetsliv, Högskolan i Gävle, Gävle
  • Gunnevi Sundelin, Professor, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet, Umeå
  • Magnus Svartengren, Professor, Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet/Arbetsmiljöverket, Stockholm
  • Hans Tropp, Professor, Ryggkliniken, Universitetssjukhuset, Linköping
  • Birgitta Öberg, Professor, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet, Linköping

SBU

  • Agneta Brolund (informationsspecialist)
  • Charlotte Hall (projektledare)
  • Therese Kedebring (projektadministratör)
  • Laura Lintamo (utredare)
  • Maria Skogholm (projektadministratör)
  • Karin Stenström (biträdande projektledare)
  • Lena Wallgren (skribent)