Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom

Slutsatser

SBU har systematiskt granskat och sammanställt den samlade forskningen om samband mellan exponering i arbetsmiljön och hjärt-kärlsjukdom. Här använder vi hjärt-kärlsjukdom som ett övergripande begrepp. Dessutom använder vi de underordnade begreppen hjärtsjukdom, stroke och högt blodtryck.

  • Det finns ett samband mellan hjärtsjukdom och flera faktorer i arbetet. Följande grupper utvecklar hjärtsjukdom i något större utsträckning än andra:
    • personer som upplever att arbetssituationen innebär små möjligheter att påverka i kombination med alltför höga krav, som upplever sig ha låg kontroll över sitt arbete eller att arbetet är pressande och de som upplever en obalans mellan ansträngning och belonging
    • personer som upplever att de har lågt stöd i arbetet, att de utsätts för orättvisor, att de har liten möjlighet till utveckling i arbetet eller osäkerhet i anställningen (till exempel en oro för att arbetsplatsen ska läggas ner)
    • personer som har nattarbete eller som arbetar långa arbetsveckor
    • personer som utsätts för buller i sitt arbete.
  • „„Det finns ett samband mellan stroke och några faktorer i arbetet. Följande grupper utvecklar stroke i något större utsträckning än andra:
    • personer som har låg kontroll över sitt arbete
    • personer som arbetar skift
    • personer som utsätts för buller i sitt arbete
    • personer som utsätts för joniserande strålning i sitt arbete.„„
  • Det finns ett samband mellan högt blodtryck och några faktorer i arbetet. Följande grupper utvecklar högt blodtryck i något större utsträckning än andra:
    • personer som upplever att arbetssituationen innebär små möjligheter att påverka i kombination med alltför höga krav och de som upplever en obalans mellan ansträngning och belonging
    • personer som arbetar skift.„„
  • Kvinnor och män med likartad exponering i arbetet utvecklar samma relativa ökning av hjärt-kärlsjukdom. Under de yrkesverksamma åren är risken för män att drabbas eller avlida av akut hjärtinfarkt eller stroke ungefär dubbelt så stor som för kvinnor.
  • „„Hjärt-kärlsjukdom har allvarliga konsekvenser för individen, de närstående och samhället. Prevention minskar lidande och sparar resurser. Rapporten visar att det finns forskningsbaserad kunskap som tills vidare kan användas som underlag för ställningstagande om åtgärder på arbetsplatserna. Framtidens forskning bör bland annat inriktas mot interventionsstudier, där man följer långtidseffekter på hjärt-kärlsjukdom efter vetenskapligt underbyggda arbetsmiljöinsatser.
  • Inom vissa områden saknas relevant forskning som motsvarar de kriterier vi har valt för att kunna dra säkra slutsatser om samband mellan arbetsmiljö och hjärt-kärlsjukdom. Ibland saknas forskning helt, i andra fall har studierna metodologiska begränsningar. På ytterligare några områden finns alltför få studier för att slutsatser ska kunna dras (detta gäller till exempel för tillstånd under graviditet med förändringar i blodtryck). I detta projekt har vi inte undersökt samband mellan exponering för kemiska ämnen i arbetsmiljön och hjärt-kärlsjukdom.
  • Förebyggande av arbetsrelaterad ohälsa och rättssäker bedömning av arbetsskadeärenden kräver en tydlig vetenskaplig kunskapsbas. SBU har nu slutfört ytterligare en etapp av regeringens uppdrag att sammanställa forskningsresultat om samband mellan arbetsmiljö och hälsa. Detta innebär att samhället nu får tillgång till information om arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom.

Citera denna rapport: SBU. Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2015. SBU-rapport nr 240. ISBN 978-91-85413-84-3.

Ladda ner rapport Ladda ner sammanfattning

SBU Utvärderar Rapportserien (ISSN 1400-1403) baseras på systematiska litteratur­genomgångar av forsknings­artiklar. Rapporten har utarbetats av en grupp sakkunniga inom ämnesområdet. De sakkunniga har bland annat preciserat frågeställningen, bedömt forskningens kvalitet och diskuterat de sammanvägda resultat som framkommit. Frågeställningen belyses ur ett etiskt och hälso­ekonomiskt perspektiv och rapporten omfattar även en evidens­gradering som visar hur starkt det samlade vetenskapliga underlaget är. Rapporten har granskats såväl internt inom SBU som av externa granskare inom området.

Publicerad: 2015-08-26
Kontakta SBU: registrator@sbu.se
Rapportnr: 240
http://www.sbu.se/240

Tre frågor till Töres Theorell, professor och ordförande i rapporten

 
Töres Theorell

Vilken är den viktigaste slutsatsen i rapporten?

Att det finns så mycket högkvalitativ forskning som visar tydliga samband mellan psykosociala arbetsmiljöfaktorer och hjärtkärlsjukdom.

Vad hoppas du ska hända i arbetslivet?

Att man tar upp arbetsmiljöfrågorna mer aktivt och att man inom regeringsdepartementen tar de här frågorna mera på allvar.

Var det något resultat du själv blev överraskad av i rapporten?

Att det fanns så pass mycket publicerad bra forskning kring sambandet mellan arbetsmiljö och stroke.

Film från AFA:s seminarium om hjärt-kärlsjukdom

Pressmeddelande

Tydligt samband mellan arbetsmiljön och hjärt-kärlsjukdom

Personer som upplever att de har vissa typer av psykosocial belastning i sitt arbete utvecklar mer hjärt-kärlsjukdom över tid. Det visar en ny rapport från SBU som slår fast att arbetsmiljön har betydelse för hjärtsjukdom, stroke och högt blodtryck.

Läs pressmeddelandet

Projektgrupp

Projektets experter

  • Töres Theorell (ordförande), Professor emeritus, Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, Stockholm
  • Katarina Jood, Docent, överläkare, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Göteborg
  • Joep Perk, Senior professor, läkare, Linnéuniversitetet campus Kalmar, Kalmar
  • Lisbeth Slunga Järvholm, Docent, överläkare, Arbets- och miljömedicin, Norrlands universitetssjukhus, Umeå
  • Eva Vingård, Professor emeritus, Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet, Uppsala
  • Per-Olof Östergren, Professor, överläkare, Socialmedicin och global hälsa, Lunds universitet, Lund

Projektets sakkunniga

Projektets kanslistöd

  • Agneta Brolund (informationsspecialist)
  • Charlotte Hall (projektledare)
  • Therese Kedebring (projektadministratör)
  • Karin Stenström (biträdande projektledare)
  • Lena Wallgren (manusbearbetning)
  • Marie Österberg (arbete med tabellering)