Äldres läkemedelsanvändning – hur kan den förbättras?

Denna publikation publicerades för mer än två år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats.

I rapporten sammanfattas resultatet av SBU:s systematiska litteraturöversikt rörande möjligheter till förbättrad läkemedelsanvändning för äldre, sett ur ett patientperspektiv. Rapporten omfattar inte specifika sjukdomstillstånd, enskilda läkemedelsgrupper eller jämförelser mellan olika system för distribution av läkemedel.

SBU:s slutsatser

Att behandla med läkemedel är en viktig medicinsk åtgärd för att ge människor en bättre hälsa och högre livskvalitet långt upp i åldrarna. Men läkemedelsbehandlingen av äldre patienter behöver förbättras avsevärt. Idag orsakar läkemedelsrelaterade problem hos äldre onödigt lidande för många människor och kostar samhället miljardbelopp varje år.

  • Äldre personer har inte nödvändigtvis för många läkemedel – men alltför många äldre ordineras olämpliga läkemedel. Det finns vetenskapligt stöd för att ökad utbildning och information till i första hand läkare leder till minskad förskrivning och ordination av olämpliga läkemedel till äldre.
  • Grundligare medicinsk utredning och bättre diagnostik av sköra, äldre patienter med flera samtidiga sjukdomar är en förutsättning för att kunna minska olika läkemedelsrelaterade problem. Alltför ofta behandlas dessa patienters symtom kortsiktigt i det akuta skedet, utan att man tar ett helhetsgrepp och planerar för en aktiv uppföljning. Detta kan innebära lidande för den enskilde patienten och kan försvåra eller försena möjligheten till funktionell och medicinsk återhämtning. Det leder också till förlängda vårdtider.
  • Individuellt anpassad dosering och återkommande omprövning av läkemedelsordinationer till sköra, äldre patienter med flera samtidiga sjukdomar kan minska deras läkemedelsrelaterade problem. Många organsystem hos den åldrande människan har en mer eller mindre nedsatt funktion. Verkningar och biverkningar av läkemedel ändras med stigande ålder och också därför måste läkemedelsbehandlingen kontinuerligt omprövas. Det finns vetenskapligt stöd för att flera läkemedel medför ökade risker, t ex NSAID, läkemedel med antikolinerga effekter och bensodiazepiner. Dessa bör alltid betraktas som riskläkemedel för äldre.
  • För äldre patienter med många hälsoproblem och många läkemedel skulle situationen förbättras om det vid konsultationen fanns rutiner för regelbunden avstämning av behandlingens effekt i varje enskilt fall och i samråd med patienten. Det är oetiskt att detta så ofta saknas, helt eller delvis, i dagens sjukvård.
  • Det finns ingen enskild åtgärd, exempelvis läkemedelsgenomgångar, som kan lösa dagens problem med läkemedelsbehandling av äldre patienter. Istället krävs flera samtidiga förändringar som rör informationshantering, rutiner och hjälpmedel för förskrivning och behandlingsuppföljning, distribution av läkemedel samt utbildningsinsatser. Vårdens organisation och ansvarsfördelning bör också anpassas och klargöras. Flera aktörer måste samverka runt patienten – även organisatoriskt måste en samverkan ske mellan exempelvis regioner, landsting, kommuner, verksamhetsansvariga, läkemedelssakkunniga, hälso- och sjukvårdens yrkesorganisationer och företrädare för patientintressen. Dessa aktörer bör skyndsamt få ett gemensamt uppdrag att utforma en åtgärdsplan som tar ett helhetsgrepp med många samtidiga insatser på olika nivåer.

Citera denna SBU-rapport: SBU. Äldres läkemedelsanvändning – hur kan den förbättras?. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2009. SBU-rapport nr 193. ISBN 978-91-85413-27-0.

Ladda ner rapport Ladda ner sammanfattning

SBU Utvärderar Rapportserien (ISSN 1400-1403) baseras på systematiska litteratur­genomgångar av forsknings­artiklar. Rapporten har utarbetats av en grupp sakkunniga inom ämnesområdet. De sakkunniga har bland annat preciserat frågeställningen, bedömt forskningens kvalitet och diskuterat de sammanvägda resultat som framkommit. Frågeställningen belyses ur ett etiskt och hälso­ekonomiskt perspektiv och rapporten omfattar även en evidens­gradering som visar hur starkt det samlade vetenskapliga underlaget är. Rapporten har granskats såväl internt inom SBU som av externa granskare inom området.

Publicerad: 2009-05-06
Kontakta SBU: registrator@sbu.se
Rapportnr: 193
http://www.sbu.se/193

Pressmeddelande

Äldres medicinering måste skötas bättre

Äldre personer som har flera samtidiga sjukdomar behöver grundlig medicinsk utredning och aktiv uppföljning när de blir sämre – inte bara ännu ett recept. Idag orsakar olämplig medicinering onödigt lidande, och biverkningarna medför också stora kostnader. För att få bukt med problemen krävs helhetssyn och långsiktighet redan i det akuta skedet.

Läs pressmeddelandet

Bilagor

Bilaga 1. Sökstrategier Bilaga_1.pdf

Läkemedel på äldre dar – Frågor och svar

Projektgrupp

Sakkunniga

  • Christer von Bahr, Adjungerad professor, Klinisk farmakologi, VO Internmedicin,  Södersjukhuset och Karolinska Institutet, Stockholm
  • Robert Eggertsen, Professor, Mölnlycke vårdcentral, Institutionen för medicin/samhälls- medicin och folkhälsa/allmänmedicin, Göteborgs Universitet
  • Johan Fastbom, Docent, Aging Research Center, Karolinska Institutet, Socialstyrelsen, Stockholm
  • Michael Fored, Med dr/Forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, Institutionen  för Medicin, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
  • Boo Johansson, Professor, Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet, Göteborg
  • Sten Landahl (Ordförande), Professor, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
  • Åke Rundgren, Docent, Enheten för geriatrik, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet
  • Ingrid Schmidt, Farm dr, Socialstyrelsen, Stockholm
  • Johanna Ulfvarson, Klinisk lekor, med dr, legitimerad sjuksköterska, Södersjukhuset  och Karolinska Institutet, Stockholm

SBU

  • Anders Norlund, Universitetslektor, Hälsoekonom
  • Anneth Syversson, Projektassistent
  • Juliette Säwe, Docent, Projektledare