Interpersonell psykoterapi (IPT) jämfört med kognitiv beteendeterapi (KBT) eller KBT-baserad självhjälp vid hetsätningsstörning avseende ätstörningsspecifik psykopatologi, depressiv symtomatologi, livskvalitet och biverkningar

Vad behövs?

Långtidseffekten är oklar på grund av för få studier, se Kapitel 7 i den systematiska översikten. Se även Kapitel 11 ”Överväganden för forskning, policy och praktik” i den systematiska översikten

Fler primärstudier behövs.

Vad finns?

KBT och IPT verkar vara likvärdiga behandlingar när det gäller utfallsmåtten remission, hetsätningsfrekvens samt viktpåverkan, direkt efter avslutad behandling samt ett år senare (begränsat vetenskapligt underlag). Se den systematiska översikten

Systematiska översikter som visar på kunskapsluckan:

  • SBU. Behandling av hetsätningsstörning. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2016. SBU-rapport nr 248. ISBN 978-91-85413-91-1. Mer om översikten

Ej uppdaterade systematiska översikter som visar på kunskapsluckan:

Inga identifierade

Diarienr:
Publicerad:
Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare.

Vetenskaplig kunskapslucka En vetenskaplig kunskapslucka innebär att systematiska översikter visar på osäker effekt eller att det saknas systematiska översikter. Kunskapsluckorna publiceras på SBU:s webbplats. Ett syfte är att ge forskare och forskningsfinansiärer tips om var det saknas kunskap och identifiera var behovet av forskning är stort. Ett annat syfte är att ge vården och socialtjänsten ett underlag för prioritering.

Hitta publikationer och andra sidor här

Liknande kunskapsluckor

Sök fler kunskapsluckor inom samma område:
Sidan uppdaterad