Tema: Arbetsmiljö

Sedan år 2011 har SBU i uppdrag från regeringen att systematiskt sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för sjukdom. Inom ramen för uppdraget har SBU hittills tagit fram flera systematiska litteraturöversikter.

Kemiska ämnen i arbetsmiljön och hjärt-kärlsjukdom (2017)

Flera kemiska ämnen som används i dagens arbetsliv har klara samband med hjärt-kärlsjukdom. Det konstaterar SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, som granskat den samlade epidemiologiska forskningen på området. Resultaten kompletterar det svenska regelverk som redan finns för exponering av dessa ämnen i arbetsmiljön.

Läs pressmeddelande

Läs rapporten

Arbetsmiljön har betydelse för artros i knä och höft (2016)

Det är vanligare med artrosbesvär i knä för personer som arbetar i knästående och stående arbetsställning. När det gäller artrosbesvär i höft är det vanligare hos personer som arbetar i böjd eller vriden position. Att lyfta och bära i arbete visar också samband med högre förekomst av artrosbesvär i såväl knä som höft. 

Läs pressmeddelande

Läs rapporten

Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom (2015)

Tydligt samband mellan arbetsmiljön och hjärt-kärlsjukdom

Personer som upplever att de har vissa typer av psykosocial belastning i sitt arbete utvecklar mer hjärt-kärlsjukdom över tid. Det visar en ny rapport från SBU som slår fast att arbetsmiljön har betydelse för hjärtsjukdom, stroke och högt blodtryck.

Läs pressmeddelande

Läs rapporten

Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem (2014)

Mindre problem med ryggen vid god arbetssituation

De som känner att de kan påverka det egna arbetet och som upplever att de får stöd i sitt arbete från chef och kolleger utvecklar mindre ryggbesvär än andra. Omvänt gäller att de som har ett fysiskt eller psykiskt belastande arbete utvecklar mer ryggproblem.

Läs pressmeddelande

Läs rapporten

Se filmen som sammanfattar SBU:s slutsatser av rapporten:

Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom (2014)

Klart samband mellan dålig arbetssituation och symtom på depression och utmattningssyndrom

Arbetsmiljön har betydelse för depressionssymtom och symtom på utmattningssyndrom. Det visar en rapport från SBU som granskar de senaste 20 årens internationella forskning på området.

Läs pressmeddelande

Läs rapporten

Se filmen som sammanfattar SBU:s slutsatser av rapporten: 

Arbetsmiljöns betydelse för sömnstörningar (2013)

Bevisat mindre störd sömn med stöd och rättvisa på jobbet

Personer som har medmänskligt stöd på jobbet, möjlighet till kontroll över arbetet och som känner sig rättvist behandlade har mindre sömnstörningar.

Läs pressmeddelande

Läs rapporten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar – Nacken och övre rörelseapparaten (2012)

Höga krav i arbetet ökar risken för nackbesvär

Det finns vetenskapliga belägg för att arbete som innebär vissa kraftkrävande rörelser – till exempel att lyfta, bära, skjuta och dra – ökar risken för besvär i nacke, axlar, armbågar och underarmar. Även höga krav och låg kontroll i arbetet ökar risken för nackbesvär.

Läs pressmeddelande

Läs rapporten

Arbetsplatsrelaterade åtgärder för att minska nacksmärta (2011)

SBU förklarar hur evidensgraderingen ska tolkas i arbetsrelaterade frågor

SBU: s evidensgraderade resultat är en del av underlaget till den samlade bedömning som Försäkringskassan ska göra i ett enskilt fall. En fråga som kommit upp är hur evidensnivåerna ska tolkas och huruvida evidensgraderingen ”begränsat vetenskapligt stöd” är tillräckligt för att en sjukdom eller skada ska kunna bedömas som arbetsrelaterad. SBU:s bedömning är att begränsat vetenskapligt underlag kan vara tillräckligt för att sjukdomen/skadan ska anses vara arbetsrelaterad, men beror även på andra faktorer som ligger utanför SBU:s värdering. Det är dock viktigt att uppmärksamma att det inte finns någon automatik i en sådan bedömning – prövningen av ett enskilt ärende måste alltid beakta det specifika ärendets omständigheter. När Försäkringskassan gör en samlad bedömning inför ett beslut, ingår också individens exponering och förutsättningar. Vi vill här utveckla tankegångarna kring SBU:s evidensgraderingssystem.

Begränsat vetenskapligt stöd innebär att det finns vetenskapligt stöd för att sjukdomen/skadan kan vara orsakad av arbetsmiljön. Begränsat vetenskapligt stöd innebär att det finns vetenskapligt stöd för ett orsakssamband/effekt. Stödet är klart större än 50 procents sannolikhet, men är inte lika starkt som när ”ett starkt vetenskapligt stöd” föreligger. Det kan vara tillräckligt för att en behandlingsmetod ska tillämpas i klinisk praxis eller för att bedöma att sjukdomen/skadan är arbetsrelaterad. Sådana beslut måste dock även baseras på andra faktorer.

Evidensgradering bygger på bedömning av grupper – inte individer. SBU:s evidensgradering bygger på medelvärden, vilket innebär att man sammantaget har en effekt i en exponerad grupp. En jämförelse med evidensgradering av en viss behandling inom hälso- och sjukvården skulle då vara att en subgrupp sannolikt skulle ha stor nytta av behandlingen, medan en annan subgrupp skulle ha mindre eller ingen nytta av samma behandling. När det gäller arbetsmiljön är det sannolikt att en del av de personer som exponerats för en viss riskfaktor har fått en sjukdom/skada som är orsakad av arbetsmiljön, medan samma sjukdom/skada hos en annan grupp inte har orsakats av arbetsmiljön. För att säkert kunna uttala sig om samband mellan exponering och sjukdom/skada krävs individuella bedömningar där man bl. a måste ta hänsyn till hur kraftig och långvarig exponeringen varit. SBU tar inte heller ställning till om biologiska mekanismer eller djurexperiment kan öka trovärdigheten för att sambandet är orsaksrelaterat.

Måns Rosén, direktör SBU

Sidan uppdaterad