Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Vårdhund för äldre i särskilt boende – en systematisk översikt om effekter och vetenskapligt stöd
Vårdhundsprogram, utvalda och tränade hundar med förare, används vid särskilda boenden i Sverige. Översikten utvärderar effekterna för de äldre och resultaten visar att det vetenskapliga stödet är otillräckligt. Resultaten indikerar dock att det kan finnas positiva effekter på depression och upplevd ensamhet.
Är du patient/anhörig? Har du frågor om egna eller anhörigas sjukdomar – kontakta din vårdgivare eller handläggare.
Denna publikation är ursprungligen publicerad av Socialstyrelsen. I och med SBU:s utvidgade uppdrag från 1 juli 2015 tar SBU över uppgiften från Socialstyrelsen att även utvärdera det vetenskapliga stödet inom socialtjänsten.
Sammanfattning
Det kommer allt fler rapporter om att hundar förekommer inom vård och omsorg, men utbredningen är okänd. Det är ingen anmälningspliktig verksamhet. Dessutom finns flera varianter av hur man använder dessa hundar. Denna rapport är en systematisk översikt om effekter av vårdhund för äldre i särskilt boende där begreppet vårdhund används i betydelsen en utvald och tränad hund. Översikten tar endast upp ekipage där såväl hund som förare har tränats för uppgiften. Effekter av hundar som tillhör personalen eller de äldre respektive effekter av katter eller andra djur undersöks inte. Forskningen som har sammanställts i denna översikt rör insatser där de äldre har haft individuella möten med vårdhunden. Det vetenskapliga stödet för effekter av vårdhund bedöms.
Syftet med denna systematiska översikt är att studera om ett vårdhundsprogram kan påverka hälsa och välbefinnande för personer som tillhör gruppen mest sjuka äldre. Resultaten baseras på små undersökningsgrupper, 15–26 personer, från fyra studier som håller medelhög kvalitet när det gäller tillförlitlighet till resultaten. De äldre som ingår i översiktens studier bor i särskilt boende eller motsvarande, de var positivt inställda till djur, inte allergiska mot hundar och utan svåra psykiatriska sjukdomar.
Översikten visar genomgående att det finns ett otillräckligt vetenskapligt stöd om effekter av vårdhundsprogram. Resultaten nedan är uttryckta som standardiserade medelvärden (SMD) med tillhörande konfidensintervall (CI). På grund av att utfallsmåtten är olika kan inte resultat från flera studier slås samman varför utfallen presenteras ett och ett per studie
Det finns ett otillräckligt vetenskapligt underlag för att uttala sig om vårdhund
- kan minska upplevd ensamhet vid uppföljning efter 8 veckor (SMD 2.42, CI 1.37–3.47)
- kan öka positiva känslor (SMD 1.15, CI 0.28–2.03) såsom att vara intresserad, upprymd, entusiastisk, inspirerad, och uppmärksam vid uppföljning efter 4 veckor.
- har effekt på depression och ångest vid uppföljning efter 6 veckor
- har effekt på upplevelse av negativa känslor vid uppföljning efter 4 veckor.
För enskilda personer kan det emellertid ha betydelse och göra skillnad att träffa en vårdhund. Resultaten indikerar att det kan finnas positiva effekter med vårdhund avseende psykisk ohälsa, positiva känslor och ensamhet, även om resultaten på gruppnivå inte når tillräcklig statistisk styrka. Det behövs fler välgjorda studier för att kunna belägga effekterna. Införande av vårdhund ska göras med hänsyn till de regler som finns och de boendes individuella behov. Insatsen behöver också utvärderas och följas upp lokalt.
