Stöd till anhöriga som vårdar de mest sjuka äldre – en kartläggning av översikter

Denna publikation publicerades för mer än två år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats.

Rapporten innehåller en kartläggning och beskrivning av 55 översikter om effekter av stöd till anhöriga som vårdar de mest sjuka äldre. Den omfattar översikter om interventioner till de anhöriga som till exempel avlösning.

Denna publikation är ursprungligen publicerad av Socialstyrelsen. I och med SBU:s utvidgade uppdrag från 1 juli 2015 tar SBU över uppgiften från Socialstyrelsen att även utvärdera det vetenskapliga stödet inom socialtjänsten. Läs mer om det nya uppdraget

Sammanfattning

Denna kartläggning handlar om effekter av stöd till anhöriga som vårdar de mest sjuka äldre. Den omfattar översikter som rör interventionen avlösning, psykosociala interventioner, träning, utbildning och stöd, utbildning med teknikinslag samt översikter som jämför olika interventioner. Syftet med kartläggningen är att beskriva forskningsfältet dvs. var det finns kunskap respektive var det finns kunskapsluckor. Utifrån resultatet av kartläggningen är syftet att gå vidare och genomföra en systematisk översikt på ett område som är både relevant och prioriterat för anhöriga till de mest sjuka äldre. De mest sjuka äldre har här avgränsats till personer som är minst 60 år gamla med specifika sjukdomar (demenssjukdom, stroke, cancer, frakturer, hjärtsjuklighet, KOL, psykiatriska problem, lunginflammation), eller tillstånd såsom skörhet, komplexa hälsoproblem, boende på sjukhem eller med andra äldreomsorgsinsatser.

Totalt inkluderades 55 översikter. Tre kategoriserades som uppdaterade översikter av god kvalitet, 10 som ej uppdaterade översikter av god kvalitet och 42 som översikter av begränsad kvalitet. Flertalet översikter handlar om anhöriga till personer med specifika diagnoser, framför allt demenssjukdom och stroke. Kartläggningen visar vidare att effekterna för de sjuka generellt inte studeras i översikterna, men då fokus för denna kartläggning är att studera effekter av stöd till anhöriga har utfall för de mest sjuka äldre inte undersökts systematiskt. I ett fåtal översikter finns primärforskning från Sverige, men en majoritet av primärstudierna är utomnordiska. Översikterna är publicerade under åren 1990–2011.

Det finns uppdaterade översikter av god kvalitet. I kartläggningen ingår ingen vetenskaplig värdering av resultaten i översikterna. De resultat och slutsatser som redovisats i denna kartläggning är därmed de som presenteras i översikterna.

  • Avlösning för anhöriga till sköra och funktionsnedsatta äldre. Sköra äldre kan här anses liktydigt med de mest sjuka äldre baserat på de inklusionskriterier som används i översikten. Det finns ett begränsat stöd för att avlösning har en positiv effekt för anhöriga till sköra eller funktionsnedsatta äldre. Översiktsförfattarnas resultat visar att interventionen ger ökad tillfredställelse med livet och positiva eller inga effekter på beteendeproblem för de sjuka. En annan slutsats är att institutionaliseringen för de sjuka äldre ökar vilket kan vara en effekt av att interventionen givits i ett sent skede av den anhörigas vårdgivande.
  • Utbildning med teknikinslag för anhöriga till personer med stroke. Utbildning om vårdprocessen tyder på en reducering av de anhörigas stress och börda, oro och depression. Interventionen ger även en förbättrad hälsorelaterad livskvalitet jämfört med sedvanlig vård. Utfall finns inte rapporterat för de sjuka äldre.
  • Den kognitiva beteendeterapeutiska metoden ”reframing” (omtolkning av situationen) för anhöriga till personer med demenssjukdom. Denna intervention tycks reducera psykisk ohälsa och subjektiv stress hos anhöriga till personer med demenssjukdom men förändrar inte upplevelsen av börda eller förmågan att hantera situationen. Det finns vidare inga signifikanta resultat som visar att interventionen skulle påverka institutionalisering för de sjuka äldre.

Kunskapsluckor finns för effekterna av följande interventioner:

  • Psykosociala interventioner till anhöriga som vårdar de mest sjuka äldre. Det finns sammanställd men inte uppdaterad kunskap om effekterna av psykosociala interventioner både för anhöriga till äldre med Alzheimers och för de sjuka äldre. Eftersom dessa typer av interventioner förekommer i svensk vård och omsorg anses kunskapsluckan för psykosociala insatser vara både relevant och prioriterad.
  • Träning, utbildning och stöd till anhöriga som vårdar de mest sjuka äldre, med undantag KBT-metoden ”reframing” bland anhöriga till personer med demenssjukdom. Kunskapsluckan är i form av icke uppdaterade översikter. Denna kunskapslucka anses ha relevans och en hög prioritet då dessa typer av interventioner finns inom svensk vård och omsorg.
  • Utbildning med teknikinslag till anhöriga som vårdar de mest sjuka äldre, med undantag för anhöriga till personer med stroke.

Kunskapsluckan är i form av icke uppdaterade översikter. Kunskap om effekterna saknas både för de anhöriga och för de sjuka äldre. Båda dessa kunskapsluckor anses ha relevans och en hög prioritet då tekniklösningar redan finns i svensk vård och omsorg och förväntas öka.

Resultatet från de uppdaterade översikterna av god kvalitet tyder på att interventioner som avlösning, kognitiv beteendeterapeutisk intervention så kallad ”reframing” samt utbildning om vårdprocessen ger positiva effekter för anhöriga. Kartläggningen har också identifierat ett område där det helt saknas översikter: insatsen individuell budget, ett system för att öka anhörigas inflytande.

En angelägen kunskap är effekter av interventioner till anhöriga som vårdar äldre med demenssjukdom eller sköra äldre, alltså problem som är utmärkande för gruppen de mest sjuka äldre. Det är tänkbart att olika interventioner skulle kunna ha varierande resultat för dessa anhöriggrupper. Det är därmed viktigt att veta hur det stöd som ska erbjudas olika grupper av anhöriga kan utformas. En systematisk översikt med denna inriktning anses därför viktig att genomföra.

Ladda ner rapport

SBU Kartlägger Systematiska översikter inom ett fält identifieras och kvalitetsgranskas av ämnessakkunniga samt av oberoende granskare. Syftar till att ringa in områden där det finns evidens och peka på områden där säker kunskap saknas – vetenskapliga kunskapsluckor.

Publicerad: 2012-03-12
Kontakta SBU: registrator@sbu.se
Rapportnr: SoS 2012-3-12
http://www.sbu.se/sos_2012312
Sidan uppdaterad