Mikrovågsbehandling vid prostataförstoring

Alerts bedömning

Version: 2

Metod och målgrupp

Symtomgivande benign prostataförstoring (BPH) är vanlig bland äldre män. Vid transuretral mikrovågsbehandling (TUMT) av BPH förs en speciell kateter, försedd med mikrovågsantenn, in i urinröret. Syftet är att leda fram värme till vävnad i prostata så att den förstörs och att förstoringen därmed reduceras. En tidig variant av denna behandlingsmetod (lågenergi-TUMT) introducerades i Sverige i början av 1990-talet. Många patienter upplevde symtomförbättring efter behandlingen, men ingen eller liten förbättring av urinflödet uppnåddes. En vidareutveckling av TUMT, så kallad högenergi-TUMT, har dock möjliggjort att högre temperatur kan uppnås i prostatavävnaden i syfte att ge bättre effekt. Samtidigt ökar dock risken för biverkningar. I Sverige förekommer olika typer av TUMT-utrustningar som bygger på något olika teknik. Behandlingen utförs som regel i lokalbedövning som polikliniskt ingrepp. Målgruppen utgörs i första hand av patienter med måttlig prostataförstoring. Även patienter med mer markant förstoring, där övriga sjukdomar gör dem mindre lämpliga för behandling med standardmetoden transuretral prostataresektion (TURP), kan komma i fråga.

Patientnytta

Från fem randomiserade studier, där högenergi-TUMT jämförts med TURP, har relativt samstämmiga resultat rapporterats. Högenergi-TUMT resulterade inte i lika stor förbättring av urinflödet som TURP. Däremot visades likvärdig symtomlindring. Efter behandling med högenergi-TUMT krävdes mindre vård på sjukhus och metoden medförde färre allvarliga komplikationer jämfört med TURP. Besvären efter behandling med högenergi-TUMT, med långvarigt behov av kateter ofta med irritativa besvär som följd, torde dock för vissa patienter vara påtagliga. Risken för bestående biverkningar/komplikationer efter högenergi-TUMT är ännu inte känd.

Etiska aspekter

Metoden bedöms medföra ringa etiska implikationer. Inför beslut om behandling är det viktigt att patienten informeras om att kunskapen om metodens patientnytta och risker är begränsad.

Ekonomiska aspekter

Det saknas kostnadseffektanalyser där högenergi-TUMT jämförts med TURP. Kostnaden för en behandling med högenergi-TUMT har beräknats till cirka 23 000 kronor. En rättvisande jämförelse med TURP kräver en uppföljningstid på minst fem år.

Kunskapsläge

Det finns god* vetenskaplig dokumentation om metodens effekter på kort sikt. Det finns ringa* dokumentation om patientnyttan på lång sikt. Det är emellertid oklart ur ett patientperspektiv hur dessa effekter ska vägas samman. Det finns ingen* dokumentation om kostnadseffektivitet i förhållande till andra aktuella behandlingsmetoder.

Eftersom det fortfarande saknas viktig information om långsiktiga effekter och kostnader är det angeläget att denna kunskap tas fram inom ramen för studier.

* Detta är en värdering av den vetenskapliga dokumentationens kvalitet och bevisvärde för den aktuella frågeställningen. Bedömningen görs på en fyrgradig skala; (1) god, (2) viss, (3) ringa eller (4) ingen.

Detta är Alertrådets sammanfattning och bedömning av kunskapsläget. Den bygger på en rapport som utarbetats vid SBU i samarbete med Marianne Brehmer, medicine doktor, överläkare, Urologkliniken, Akademiska Sjukhuset, Uppsala. Rapporten har granskats av Christer Dahlstrand, docent, överläkare, Området för Kvinnosjukvård, Urologi, Onkologi och Klinisk Genetik, Verksamhet Urologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg och Lars Malmberg, medicine doktor, överläkare, Urologiska kliniken, Universitetssjukhuset, Lund.