Visst stöd för foster-EKG men oklarheter kvarstår

Enligt en ny rapport finns det ett begränsat vetenskapligt stöd för att fosterövervakning med EKG-analys, STAN, kan vara till nytta under förlossningen. Samtidigt är metodens effekter och kostnader fortfarande ofullständigt undersökta. Brister i manualen för tolkning och åtgärder kan ge en falsk trygghet.

Forskningen ger ett visst stöd för att den så kallade STAN-metoden minskar risken för hjärnpåverkan hos barnet, och minskar andelen födslar där det krävs tång och sugklocka. Metoden innebär att fostrets EKG övervakas och analyseras samtidigt som livmoderns sammandragningar och fostrets hjärtslag registreras.

Samtidigt som STAN förefaller kunna göra nytta, finns det brister i instruktionerna kring metoden. Rutinerna för att ta blodprov från barnets hjässa i samband med STAN är oklara, vilket kan vara ett allvarligt problem.

Det visar en ny rapport från SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. SBU har samlat in och granskat de forskningsresultat som finns om metoden.

Granskningen visar att studierna på området än så länge är få. Fler undersökningar behövs innan STAN-metodens effekter och kostnader är klarlagda. Fortsatt användning och spridning av metoden kräver systematisk uppföljning av dess långsiktiga effekter, skriver SBU.

Syftet med att övervaka fostret under förlossningen är att förebygga allvarlig syrebrist som kan vara livshotande eller ge kvarstående skador på nervsystemet. Den vanligaste metoden för elektronisk fosterövervakning under förlossningen är att registrera barnets hjärtslag och livmoderns sammandragningar, så kallad CTG (kardiotokografi).

Ett problem med CTG-undersökningen är att den relativt ofta ger falskt alarm om hotande syrebrist, vilket skulle kunna leda till onödiga ingrepp. Av de 100 000 barn som föds i Sverige varje år drabbas uppskattningsvis 60 av så svår syrebrist att de dör eller utvecklar cerebral pares. Därför kompletteras avvikande CTG vid behov med blodprov från fostrets hjässa. Men sådan provtagning kan vara tekniskt svår. Dessutom ger den bara en ögonblicksbild av fostrets syresättning.

STAN innebär en kontinuerlig övervakning av fostret. Samtidigt som CTG följs, analyseras den så kallade ST-sträckan i EKG-kurvan, som förändras om fostret drabbas av syrebrist. Även denna metod kompletteras ibland med blodprov från fostret, men här är rutinerna alltså oklara och därmed finns det en risk att personalen avvaktar för länge, påpekar SBU. Det är också viktigt att STAN inte kopplas in för sent i förloppet, eftersom metoden då inte längre ger utslag för fostrets syrebrist.

Sidan uppdaterad