Realistiska förväntningar viktigt inför synoperation

Varje år väljer tusentals svenskar att laseroperera ögonen för att korrigera brytningsfel som närsynthet och översynthet. Men inte alla som har opererats klarar sig utan glasögon eller linser. Och biverkningar förekommer, även om de är ovanliga. Priset för ingreppet ligger kring 12 000 kronor per öga och patienterna får betala själva.

De flesta som låter operera sina synfel ser bra med glasögon eller kontaktlinser. De väljer att operera sig av kosmetiska skäl eller för att glasögon och kontaktlinser är besvärligt att använda eller störande i jobbet eller på fritiden.

En ny granskning av forskningen på området visar att de tre vanligaste operationsmetoderna, PRK, LASEK och LASIK, förbättrar synskärpan ungefär lika mycket. Däremot kan metoderna skilja sig åt i fråga om biverkningar och tid för återhämtning. Granskningen kommer från SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, och har tagits fram i samarbete med professor Per Fagerholm vid Universitetssjukhuset i Linköping.

Även om behandlingsresultaten vad gäller synskärpa är likartade för patienter med små eller måttliga synfel, har SBU ändå kommit fram till att LASIK är den metod som sammantaget verkar ha flest fördelar. Bland annat är tiden för rehabilitering efter ingreppet ett par dagar, jämfört med ett par månader för de andra metoderna.

SBU framhåller att det är viktigt att den som överväger en operation känner till riskerna och vet om att det inte är ovanligt att man måste fortsätta med linser eller glasögon även efter ingreppet. Behandlingsresultatet beror till stor del på graden av synfel före operationen. Efter LASIK får 81–89 procent av dem som har låg eller måttlig grad av närsynthet en synskärpa på 1.0 eller bättre. I den grupp som har höggradig närsynthet (-6.0 dioptrier eller sämre) ger LASIK motsvarande synskärpa hos 45 procent av de opererade.

Alla operationer innebär en viss risk för bestående biverkningar i form av ökad känslighet för bländning och kontrast. Risken för biverkningar är störst hos personer med kraftig närsynthet eller översynthet.

SBU konstaterar att det inte finns tillräckligt vetenskapligt underlag för att dra säkra slutsatser om metodernas kostnadseffektivitet. Enligt en dansk utvärdering är synfelsoperation för yngre närsynta personer (i 25-årsåldern) i längden ett billigare alternativ än glasögon eller kontaktlinser. Men beräkningarna är ganska osäkra eftersom de påverkas av antaganden om priser, påpekar SBU.

Till rapporten i fulltext

SBU:s slutsatser

  • De tre utvärderade metoderna för operation av brytningsfel i ögat (PRK, LASEK och LASIK) ger i stort sett samma resultat vid närsynthet upp till –6 dioptrier. I 96–99 procent av fallen leder operationen till en synskärpa på 0.5 eller bättre på det opererade ögat. Motsvarande resultat vid översynthet upp till +3,5 dioptrier är 87,1–89,5 procent för PRK, 90,3–90,7 procent för LASEK och 93,2–97 procent för LASIK. Andelen som uppnår full synskärpa (1.0 eller bättre) är påtagligt lägre. Ovanstående slutsatser har Evidensstyrka 1*.
  • Operationerna är förenade med en viss risk för bestående biverkningar i form av ökad bländningskänslighet och kontrastkänslighet. Många olika komplikationer har rapporterats men de är var för sig mycket ovanliga. Synförlust av två rader eller mer på syntavlan, som används som ett samlat mått på komplikationer, är ovanligt vid måttliga brytningsfel. Ovanstående slutsatser har Evidensstyrka 1*.
  • Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt* för säkra slutsatser om de aktuella metodernas kostnadseffektivitet. Med hänsyn tagen till behandlingsresultat, komplikationsrisker och operationskostnad förefaller dock LASIK vara mest kostnadseffektiv. Detta gäller dock inte vid höggradiga brytningsfel.

* Evidensstyrka 1 – starkt vetenskapligt underlag. Slutsatsen stöds av minst två oberoende studier med högt bevisvärde eller en god systematisk översikt.
Evidensstyrka 2 – måttligt starkt vetenskapligt underlag. Slutsatsen stöds av en studie med högt bevisvärde och minst två studier med medelhögt bevisvärde.
Evidensstyrka 3 – begränsat vetenskapligt underlag. Slutsatsen stöds av minst två studier med medelhögt bevisvärde.
Otillräckligt vetenskapligt underlag – Inga slutsatser kan dras eftersom identifierade studier saknar tillräckligt bevisvärde.
Motsägande vetenskapligt underlag – Inga slutsatser kan dras när det finns studier som har samma bevisvärde men vilkas resultat är motstridiga.

Bakgrund

Brytningsfel i ögat – närsynthet, översynthet och astigmatism – kan opereras med laser. I Sverige görs mellan 6 000 och 7 000 sådana ingrepp varje år. Tre operationsmetoder dominerar marknaden idag: PhotoRefractive Keratectomy (PRK), Laser Assisted Sub-Epithelial Keratomileusis (LASEK, även kallad ELSA) och Laser In Situ Keratomileusis (LASIK). Vid PRK tas hornhinnans yttersta skikt bort och sedan omformas underliggande lager med laserkniven. Därefter får ett nytt ytskikt växa in och täcka det opererade området. LASEK innebär att ytskiktet först skrapas undan i ett sjok och sparas. Efter att hornhinnans djupare lager har omformats läggs den ytliga vävnaden tillbaka på ögat i syfte att lindra smärtan och minska risken för grumling. Vid LASIK-operation, som är den mest använda metoden, skär kirurgen i stället ut en slags flik av hornhinnans yttre lager, med hjälp av en motordriven precisionskniv. Fliken viks undan, och sedan omformas hornhinnan på samma sätt som vid PRK. Därefter viks fliken tillbaka för att läka fast.

Fakta om operation av synfel

En av operationsmetoderna mot brytningsfel i ögat kallas LASIK, som är en förkortning av Laser In Situ Keratomileusis. Kirurgen skär ut en flik av hornhinnans yttre lager, med hjälp av en motordriven precisionskniv. Fliken viks åt sidan. Under fliken omformas sedan hornhinnan med en laserkniv. Därefter viks locket tillbaka för att läka fast.

närsynthet, översynthet och astigmatism – kan opereras med laser

Sidan uppdaterad