Inget entydigt stöd för att berika mjöl med folsyra

Berikning av mjöl med folsyra kan förebygga ryggmärgsbråck hos foster. Men det samlade vetenskapliga underlaget ger inte entydigt stöd för att nyttan överväger riskerna, visar en ny rapport där forskningen på området har granskats.

Tillskott av folsyra tidigt i graviditeten minskar risken för att barn föds med ryggmärgsbråck. Obligatorisk berikning av mjöl med folsyra skulle öka intaget i hela befolkningen. Den samlade forskningen talar för att detta skulle minska förekomsten av ryggmärgsbråck. Men det finns också tänkbara risker som inte är vetenskapligt klarlagda. Sammantaget finns inte entydigt vetenskapligt stöd för obligatorisk berikning.

Det är den huvudsakliga slutsatsen när en expertgrupp på uppdrag av SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) lägger fram sin granskning av forskningen om effekter och risker av att berika livsmedel med folsyra.

I Sverige föds varje år cirka 100 000 barn, varav 20–25 har ett ryggmärgsbråck. Cirka 80 graviditeter per år avbryts sedan man upptäckt fosterskadan. De flesta av de skadade barnen har ett svårt och sammansatt funktionshinder präglat av förlamningar, felställningar i benen och störningar i urinblåsans och tarmens funktion.

I Sverige rekommenderas sedan flera år tillbaka ett dagligt tillskott av 400 mikrogram folsyra per dag till kvinnor före och i anslutning till graviditet. Men omkring hälften av alla graviditeter är mer eller mindre oplanerade. Därför är det vanligt att en graviditet konstateras först någon månad efter befruktningen, och då är det ofta för sent att börja med folsyra i syfte att förebygga ryggmärgsbråck. Ryggmärgens strukturer anläggs under de första fosterveckorna, det vill säga redan innan en graviditet har konstaterats. Därför har obligatorisk berikning av mjöl diskuterats i många länder.

Möjliga risker

SBU:s granskning visar att den vetenskapliga litteraturen ger ett måttligt starkt stöd för att berikning minskar förekomsten av ryggmärgsbråck hos foster. En annan fråga som har diskuterats är om folsyra ökar andelen tvillinggraviditeter, som i sig medför en viss risk. När det gäller effekten av folsyra på andelen tvillingar är forskningsresultaten motstridiga, konstaterar SBU. En allvarlig risk med obligatorisk folsyraberikning skulle kunna vara en eventuell påverkan på cancersjukdomar.

Det är biologiskt möjligt att folsyra skulle kunna stimulera övergången av förstadier till cancer till mer aktiva former och  tillväxten av befintliga tumörer. Säkra vetenskapliga bevis för detta finns inte, men vissa djurförsök stöder hypotesen och några studier pekar på ett samband mellan höga folatnivåer och cancer i tjocktarmen. Om folsyra verkligen har sådana effekter på cancer, kan de negativa följderna bli omfattande och uppväga fördelarna med färre ryggmärgsbråck.

SBU:s slutsats är att det i dag inte finns entydigt vetenskapligt stöd för att införa obligatorisk berikning av mjöl i Sverige. De tänkbara skadeverkningarna av att exponera hela befolkningen för en biologiskt aktiv substans, vars effekter inte är helt klarlagda, måste vägas mot möjligheten att förebygga ett begränsat antal svåra fosterskador.

Läs rapporten Nyttan av att berika mjöl med folsyra i syfte att minska risken för neuralrörsdefekter