Egenvård mot blodpropp säkert alternativ för några

En del patienter som långtidsbehandlas mot blodpropp skulle kunna kontrollera och dosera sin medicin på egen hand. Resultatet blir minst lika säkert som att gå till sjukvården för att få hjälp med att ställa in medicinen. Men metoden kräver att sjukvården utbildar och följer upp patienterna, och den passar långtifrån alla.

För att metoden med egenvård ska fungera måste patienten dels vara motiverad, dels ha förmågan att sköta den utrustning och ta till sig den utbildning som krävs. Det visar en ny rapport från Statens beredning för medicinsk utvärdering, som sammanställt forskningen på området.

SBU bedömer att mellan 10 och 20 procent av alla som får blodproppsförebyggande tabletter med vitamin K-antagonister, så kallade AVK-läkemedel, kan vara aktuella för egenvård i Sverige.

Egenvården innebär att patienterna testar sig själva genom ett blodprov, stick, i fingret. Provet analyseras med hjälp av bärbar utrustning och utifrån svaret kan patienten dosera sin medicin själv. Sjukvården ansvarar fortfarande för att behandlingen inleds, följs upp och fungerar på ett säkert sätt.

Rapporten jämför egenvård med rutinsjukvård, det vill säga att patienten går till primärvården eller specialiserade mottagningar som kontrollerar och ställer in medicinen. I studierna ledde egenvård till färre blodproppar än rutinsjukvård. Även dödligheten var lägre men det är inte säkert att dödsorsaken alltid var kopplad till behandlingen. Blödningsrisken var lika stor i båda grupperna. Resultaten gäller på kort sikt då studierna i genomsnitt pågick i ett år. Två andra osäkerheter är att studierna är olika och därför svåra att jämföra, och att den svenska rutinsjukvården har högre kvalitet än motsvarande vård i studierna.

Patienten betalar själv mätutrustningen som kostar omkring 6 000 kronor och väntas hålla mellan sex och åtta år. Förbrukningsartiklarna, till exempel testremsor, som behövs för självtestning ingår däremot i läkemedelsförmånen.

Det är mycket viktigt att provtagningen och medicineringen sköts noggrant. Patienter som tar fel mängd tabletter kan drabbas av blodproppar eller blödningar, i värsta fall dödliga. De regelbundna blodproverna behövs eftersom känsligheten för läkemedlet varierar från person till person, och dessutom skiftar beroende på patientens kost och övriga mediciner.

Bakgrund

Nära 140 000 personer i Sverige behandlas med AVK-läkemedel. Tabletterna gör att blodet får svårare att levra sig och förebygger därmed blodproppar. De flesta som behandlas har förmaksflimmer. Andra vanliga grupper är patienter med ventrombos eller mekaniska hjärtklaffar. Mest använt i Sverige i dag är warfarin. Behandlingen pågår ofta under flera år.

Till rapporten Självtestning och egenvård vid användning av blodproppsförebyggande läkemedel