Bra metod mot knepigt flimmer inte riskfri

Vissa patienter med svårbehandlat förmaksflimmer blir hjälpta av så kallad lungvensisolering. Men effekten kan avta efter en tid, och metoden kan också ge allvarliga biverkningar. Patienterna måste få allsidig och personligt anpassad information om både chansen till förbättring och risken för biverkningar.

För personer med förmaksflimmer som läkemedel inte biter på kan en behandling som kallas lungvensisolering, eller kateterburen ablation, vara en möjlighet. Läkaren för in en kateter genom ett blodkärl fram till hjärtat och blockerar felaktiga impulser i vänster förmak med hjälp av värme. Syftet är att få förmaksflimret att slockna så att det normala retledningssystemet kan styra hjärtrytmen igen.

SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, har nu granskat den samlade forskningen på området. Slutsatsen är att personer som har uttalade symtom på förmaksflimmer och som inte blivit bättre av läkemedel kan ha nytta av lungvensisolering. Även livskvaliteten förbättras. Effekterna av behandlingen kan dock klinga av efter något år. Metoden verkar vara mer gynnsam för patienter med anfall av förmaksflimmer än för patienter med ihållande förmaksflimmer.

Men lungvensisolering kan i vissa fall också leda till skador. Dödsfall till följd av själva behandlingen är sällsynta (1–2 fall per 1 000 behandlade personer), men allvarliga biverkningar drabbar 4–5 procent av patienterna. Biverkningar av läkemedel är visserligen ännu vanligare men de är sällan lika allvarliga. Eftersom för- och nackdelar måste vägas mot varandra i det enskilda fallet, är det viktigt att patienten får allsidig och objektiv information om både tänkbar nytta och risk med behandlingen.

Det är osäkert vilken effekt lungvensisolering har på lång sikt. Därför går det inte att dra några slutsatser om vilken nytta behandlingen gör i förhållande till vad den kostar.

Bakgrund

Förmaksflimmer är den vanligaste rubbningen av hjärtats rytm. Sjukdomen innebär att hjärtats förmak dras samman mycket snabbt och i otakt med kamrarna. Förmaksflimmer kan vara ihållande eller komma och gå.

Vanliga symtom vid förmaksflimmer är försämrad kondition, andfåddhet, hjärtklappning och nedsatt livskvalitet. Risken för stroke ökar.

I Sverige beräknas omkring 2 000 patienter per år kunna vara aktuella för lungvensisolering. Dessa personer är yngre än 70 år och har förmaksflimmer som inte kan behandlas med läkemedel.

Läs SBU Alert-rapporten "Kateterburen ablationsbehandling vid förmaksflimmer"