HPV-vaccin löftesrikt men nyttan delvis oklar

Dagens vacciner mot humana papillomvirus, HPV, riktas mot två virustyper av de minst tretton HPV som kan ge cancer i livmoder­halsen. Forskningen visar att en allmän barnvaccination idag skulle ge ett visst skydd mot cellförändringar, men det är inte känt hur länge virusskyddet varar eller vilken effekt en allmän vaccination kan ha på sjukligheten i livmoderhalscancer. Cellprovskontroller är fortsatt viktiga oavsett vilket beslut som fattas om allmän HPV-vaccination, enligt en ny vetenskaplig granskning.

Det är inte känt hur ett barnvaccinationsprogram mot HPV 16 och 18, om det infördes idag, skulle påverka framtida sjuklighet och dödlighet i livmoderhals­cancer. Däremot är det bevisat att de befintliga vaccinerna kan förebygga en del uttalade cellförändringar hos de vaccinerade, åtminstone under det fåtal år som studierna pågått. Cellförändringarna kan i vissa fall utvecklas till cancer.

Det visar en oberoende granskning som SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, har gjort av den samlade forskningen på området. Rapporten utgör ett av underlagen för ett kommande beslut från Social­styrelsen i frågan om en allmän HPV-vaccination ska införas eller ej.

SBU konstaterar att det finns starkt vetenskapligt stöd för att dagens HPV-vacciner förebygger cellförändringar vid HPV 16 och 18 hos unga kvinnor. Kvinnorna i dessa studier följdes i medeltal under 3 år, vilket är en kort period när syftet är att få ett skydd som ska räcka många decennier.

Rapporten framhåller vidare att vaccination inte ersätter organiserade gynekologiska cellprovs­kontroller för kvinnor som vaccinerats. Ett skäl är att vaccinerna bara riktas mot två av minst tretton HPV-typer som är associerade till livmoderhalscancer. Ingen vet säkert hur vanliga dessa två virustyper är i Sverige.

Om en allmän barnvaccination av flickor införs mot de två aktuella virus­typerna, HPV 16 och 18, beräknas kostnaden bli omkring 200 miljoner kronor per år. Om en påfyllnadsdos behövs blir den årliga kostnaden 260 miljoner kronor. En vaccination även av pojkar skulle fördubbla dessa kostnader. Eftersom den medicinska nyttan är oklar blir beräkningar av kostnadseffektiviteten osäkra.

I dag finns inga uppföljningar av vaccinernas effekter eller säkerhet på längre sikt än drygt 5 år. Därmed är behovet av påfyllnadsdoser inte heller klarlagt. Om allmän HPV-vaccination skulle införas krävs därför en systematisk uppföljning av effekter, säkerhet och kostnads­effektivitet för samtliga förebyggande åtgärder mot livmoderhalscancer.

Läs rapporten

Bakgrund

Infektioner med humana papillomvirus, HPV, är idag de vanligaste sexuellt överförda infektionerna. De allra flesta HPV-infektioner ger inga symtom och självläker. Men en liten andel blir kvarstående, och kan ibland i sin tur leda till cellförändringar som i vissa fall utvecklas till cancer. Minst tretton HPV-typer är associerade till livmoderhalscancer, och långdragen infektion med någon av dem anses vara en förutsättning för att cancer i livmoderhalsen ska utvecklas. Detta kan ta lång tid, ibland mer än 20 år. Genom att hitta cellförändringar kan man förebygga cancer eller upptäcka sjukdomen i ett tidigare skede. Sedan Sverige införde gynekologiska cellprovskontroller (screening) har insjuknandet i livmoderhalscancer mer än halverats. Trots att en mycket stor andel av Sveriges befolkning har smittats med HPV, utvecklas livmoderhals­cancer endast hos en kvinna på tio tusen. I Sverige insjuknar 450 kvinnor i livmoderhalscancer varje år.

Sidan uppdaterad