Nyttan av kosttillägg till undernärda äldre ännu oklar

Det är oklart om kosttillägg till de äldsta gör nytta visar SBU i en ny rapport. På området finns det forskning men bara några få studier om de allra äldsta och sköra. Enstaka studier tyder dock på att kosttillägg kan förbättra styrkan i handen och öka kroppsvikten något − men resultaten behöver styrkas i nya studier.

SBU:s rapport om kosttillägg är en systematisk sammanställning av internationell och svensk forskning. Översikten belyser nyttan av kosttillägg till personer över 70 år som är undernärda eller som riskerar att bli undernärda.

SBU har funnit stora kunskapsluckor. Det finns få studier där personerna som ingår är över 70 år, och antalet personer som ingår i studierna är få. Eftersom det vetenskapliga underlaget är otillräckligt finns det heller inte stöd för att sluta ge kosttillägg.

På grund av kunskapsluckorna kan SBU inte göra en hälsoekonomisk bedömning av effekterna av kosttillägg.

Idag vet vi inte hur kosttillägg används inom vården. Den senaste undersökningen gjordes i slutet av 1990-talet. De exempel SBU har gått igenom talar för att det är stora variationer i hur kosttillägg används runt om i landet.

Bakgrund

Undernäring bland äldre är vanligt. I Socialstyrelsens vägledning ”Näring för god vård och omsorg” uppskattas att undernäring kan förekomma hos upp till 5 procent bland äldre personer som bor hemma. I äldreboenden bedöms att andelen ligger mellan 10 och 35 procent. Bland de som vårdas på sjukhus räknar Socialstyrelsen att mellan 20 och 40 procent av de äldre har undernäring. Kosttillägg kallas ofta näringsdryck och kan komplettera vanlig mat för personer som är undernärda eller som riskerar att bli undernärda.

Till rapporten ”Kosttillägg för undernärda äldre” (2014) med slutsatser och sammanfattning

Sidan uppdaterad