Oviss nytta av längre tids behandling med antibiotika vid borreliainfektion

SBU:s senaste granskning handlar om borreliainfektion. Rapporten visar att det är ovisst hur länge behandling med antibiotika ska pågå för att vara så effektiv som möjligt. Längre tids behandling innebär viss risk för allvarliga komplikationer som blodpropp.

Det finns kontroverser om hur länge borreliainfektion ska behandlas, framför allt hos personer som fortfarande har symtom efter sedvanlig behandling med antibiotika. Idag behandlas borreliainfektion med antibiotika, i de flesta fall högst två veckor. SBU har undersökt nytta och risker med längre tids behandling.

Granskningen visar att det behövs bättre studier, både för barn och vuxna. Det gäller både vid den typiska cirkelformade hudrodnaden, erythema migrans, och vid de mer ovanliga formerna av borreliainfektion som påverkar nervsystemet eller lederna.

Längre tids behandling med antibiotika kan medföra vissa risker, enligt rapporten. Riskerna hänger samman med att antibiotika ges via en kateter som läggs in i en ven för daglig dosering. Här finns risk för allvarliga komplikationer som blodpropp. Bakteriefloran i tarmen kan också rubbas. Dessutom finns det risk för att bakterier som är resistenta mot antibiotika ökar i befolkningen.

Bakgrund

Mellan 5 000–10 000 personer får diagnosen borreliainfektion i Sverige varje år. Södra och östra delarna av landet är högriskområden. Risken att smittas i södra Sverige beräknas till cirka 1 per 150 fästingbett. Infektionen kan yttra sig på flera sätt. Det vanligaste är en typisk cirkelformad hudrodnad, så kallad erythema migrans. Betydligt mer ovanligt är neurologisk påverkan eller påverkan på leder, så kallade neuroborrelios respektive borreliaartrit. SBU:s oberoende granskning har genomförts efter önskemål från Socialstyrelsen, Försäkrings-kassan, Svenska Infektionsläkarföreningen samt patientföreningen Borrelia och TBE Föreningen i Sverige.

Till rapporten ”Behandlingstid vid borreliainfektion” med slutsatser och sammanfattning