Oklart hur tandfyllning med laser håller

Det finns ett visst stöd för att laser fungerar lika bra som borr när det gäller att laga en kariesskadad tand. Men lasermetoden tar längre tid, och det är inte klarlagt hur tandens pulpa påverkas eller hur länge fyllningarna håller. Det visar en granskning av forskningen på området.

Det finns ett visst stöd för att laser fungerar lika bra som borr för att ta bort kariesskadad vävnad och förbereda för tandfyllning. Och i fråga om komfort verkar patienter föredra laser framför borr – åtminstone vuxna personer. Hur det förhåller sig med barn är oklart.

Men lasermetoden, som också kallas fotoablation, kan ta 2–3 gånger längre tid, och det vetenskapliga underlaget räcker inte för att bedöma hur pulpan påverkas eller hur hållbara fyllningarna blir.

De slutsatserna drar SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, i sin granskning av forskningen om lasermetoder för att avlägsna karies.

I teorin är laser en tilltalande möjlighet. Att ta bort karies upplevs ofta som obehagligt och kan göra ont, särskilt vid djupa skador nära pulpan. En del av obehaget är kopplat till ljudnivån och vibrationerna från den mekaniska borren. Laser är tystare och vibrerar mindre. Det har också hävdats att laser skulle vara mindre smärtsamt och att behovet av lokalbedövning därmed skulle minska för vissa patienter. Totalt beräknas dock laserbehandling vara mer tidskrävande.

Det kan finnas andra problem med metoden. Ibland måste tandersättnings­material tas bort för att man ska komma åt en kariesskada under en fyllning. Laser av den typ som används idag kan inte ta bort fyllningar och kronor av metall eller porslin. Det är också möjligt att rester av kompositmaterial blir kvar.

SBU har också beräknat vårdkostnaderna. En laserutrustning kostar mellan 550 000 och 630 000 kronor i inköp. Om tandläkaren använder laserutrustningen fem till tio gånger per arbetsdag, ökar kostnaden med 300 kronor per kariesbehandling jämfört med borr.

I teorin skulle lasermetoder kunna göra det möjligt att spara tandvävnad så att fyllningar inte behöver göras om lika ofta. Men än så länge finns inga välgjorda studier som är tillräckligt långvariga för att kunna dra slutsatser om fyllningarnas livslängd.

Tandlaser är inte helt ny som metod men håller nu på att spridas i Sverige. Idag finns ett hundratal användare i landet. Det är dock oklart hur många som utnyttjar utrustningen för att ta bort hårdvävnad.

Bakgrund

När laserstrålen träffar tandytan hettar den upp vattenmolekyler i tandens hårdvävnad. Det leder till en mikroexplosion så att ett litet skikt av tanden sprängs bort. De utrustningar som används tillhör gruppen erbiumlasrar. Två varianter är aktuella, Er:YAG laser (erbium: yttrium-aluminium-granat) och Er,Cr:YSGG laser (erbium, krom: yttrium-skandium-gallium-granat). Laserljus kan skada näthinnan i ögat. Därför måste både behandlare och patient använda ögonskydd.

Läs rapporten Laser vid avlägsnande av karies

Sidan uppdaterad