Effektivt att behandla typ 2-diabetes tufft i början

Intensiv behandling för att sänka blodsockret ner mot normal nivå vid nyupptäckt typ 2-diabetes minskar risken för organskador. För personer som har haft sjukdomen under längre tid är det däremot osäkert om nyttan av intensiv behandling överväger riskerna. Då är det viktigt att skräddarsy behandlingsmålet för varje patient.

Vid nyupptäckt typ 2-diabetes leder intensiv glukossänkande behandling till minskad risk för hjärt-kärlsjukdom och för allvarliga skador på ögats näthinna. Behandlingen är kostnadseffektiv och förhållandevis enkel, och risken för biverkningar är liten. Det visar en ny rapport från SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, som har granskat den samlade forskningen om metoden.

För personer som har haft typ 2-diabetes under 5–10 år eller längre är däremot både nyttan och kostnadseffektiviteten av intensiv behandling oklar, konstaterar SBU. Det är viktigt med individuella behandlingsmål och att väga risken för blodglukosfall mot risken för organskador. Nya studier med längre uppföljningstid behövs för denna patientgrupp.

Intensiv behandling leder till kraftigt minskad risk för organskador vid typ 1-diabetes. Men risken för allvarligt blodglukosfall är ökad och utgör den viktigaste begränsande faktorn i behandlingen. Behandlingen är kostnadseffektiv.

Intensiv behandling betyder att man strävar efter att sänka blodsockret (mätt som HbA1c) ner mot nästan normala nivåer. Vid typ 1-diabetes innebär intensiv behandling att en person får insulin, och vid typ 2-diabetes behandling med läkemedel i tablettform och/eller insulin. Dessutom ingår råd om kost och fysisk aktivitet, täta kontakter med sjukvården och självtester av blodglukos.

Den nya rapporten utgör, tillsammans med tre andra SBU-rapporter om diabetes, ett vetenskapligt underlag för Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvården.

Bakgrund

Vid diabetes finns det ett starkt samband mellan en långsiktigt förhöjd glukosnivå i blodet, mätt som HbA1c, och förekomsten av komplikationer som hjärt-kärlsjukdom och skador på ögats näthinna, lever och njurar. De vanligaste formerna av diabetes är typ 1 och typ 2. Vid typ 1 kan kroppen inte producera eget insulin och patienten behöver livslång insulinbehandling. Vid typ 2 (den allra vanligaste formen) är insulinproduktionen för låg.