NIDCAP är en ny metod som ska stimulera tidigt födda barn. Men det vetenskapliga stödet för att metoden påverkar barnens utveckling positivt är begränsat. För att få säkra besked om nyttan behövs större och längre studier med ett snävare fokus.
Prematura barn har tidigare ansetts styras mest av reflexer och medfödda mönster. Men synsättet har förändrats. I dag framhålls barnets förmåga till samspel med omgivningen. Vården har infört olika metoder som ska främja barnets anknytning, neurologiska utveckling och amningen.
En av metoderna är NIDCAP, Neonatal Individua-lized Developmental Care and Assessment Program. Den syftar till att stimulera varje barn på en nivå som passar nervsystemets mognad.
Små studier
En ny utvärdering från SBU visar att det finns ett begränsat vetenskapligt stöd för att NIDCAP främjar underburna barns kognitiva och motoriska utveckling. Slutsatsen bygger på sex randomiserade kontrollerade studier av sammanlagt 250 barn. Undersökningarna är mestadels små och några av dem omfattar många variabler. Barnen följdes som längst i drygt fem år.
I alla studier där behandlings- och jämförelsegrupperna skiljer sig åt, är resultaten genomgående bättre i NIDCAP-gruppen. Det gäller främst kognitiv och psykomotorisk utveckling. Underlaget, som alltså är begränsat, tyder också på att behovet av andningsstöd minskar.
Kräver utbildning
NIDCAP kräver specialutbildad personal och kontinuerlig observation av barnets beteende. Avgiften för att utbilda en certifierad NIDCAP-observatör har beräknats till cirka 40 000 kronor plus kostnader för ledighet och resor. För ett barn som har fötts efter 27 graviditetsveckor beräknas tio kontinuerliga beteendeobservationer kosta cirka 5 000 kronor.
Hittills har dock ingen studie vägt effekterna mot kostnaderna.
Länk till rapporten den fullständiga rapporten (pdf)
Fakta om NIDCAP
- I Sverige föds varje år 2 600 barn före 37 veckors graviditet. Ungefär 750 av barnen föds redan före den 33:e graviditetsveckan.
- Allt fler kan räddas till livet. Men under den första tiden kan det tillstöta problem i det centrala nervsystemet och i ögon eller lungor. På längre sikt kan skolprestationer och beteende påverkas hos vissa barn.
- NIDCAP-metoden innebär att barnets beteende observeras var 7:e till 10:e dag enligt ett speciellt schema. Observationerna görs före, under och efter en vårdaktivitet, till exempel ett blöjbyte eller en lägesändring. Uppgifter om andning, färg, mage/tarm, muskelrörelser, ansikte, vakenhetsgrad och uppmärksamhet noteras. Man antecknar också barnets läge, vilka åtgärder som genomförs och vilka sinnesretningar som finns i omgivningen.
- På grundval av hur man bedömer att barnet reagerar, i vilka situationer som det visar tecken på närmande eller undvikande, utformas en specifik vårdplan.
- Åtgärderna i vårdplanen kan gälla miljön i salen, i kuvösen eller sängen, hjälp till självreglering (positionering, sug- och griphjälpmedel, ögonskydd), tidpunkt för och samordning av vårdaktiviteter och dygnsrytm samt övergången mellan olika händelser. Vårdplanen uppdateras efter hand.