I dag vet ingen vilken metod som är bäst när det gäller att skatta njurarnas funktion. Ett pågående SBU-projekt granskar metoderna kritiskt och kartlägger praxis i vården.
Att kontrollera hur njurarna fungerar är ofta angeläget i vården. Varje år utförs 10 miljoner analyser av kreatinin i Sverige. Samtidigt blir det nyare och oftast något dyrare testet cystatin C allt vanligare. Bland kliniker går åsikterna isär om vilket test som är bäst. Eftersom det handlar om så många prover varje år, kan valet få betydande ekonomiska konsekvenser. I SBU:s pågående utvärdering på området kartläggs också dagens praxis. Mycket tyder på att rutinerna skiljer sig åt inom landet. Analys av cystatin kräver investering i ny apparatur och har införts snabbare på vissa håll. Både det totala antalet njurfunktionsanalyser per 1000 invånare och fördelningen mellan kreatinin- och cystatin C-test varierar. Tabellen här intill visar antalet kreatinin- och cystatintester per 1000 invånare vid svenska laboratorier år 2009. SBU-rapporten beräknas vara klar hösten 2012. [RL]
Om projektetEndogena markörer för skattning av njurfunktion. Ordförande: Carl-Gustaf Elinder, professor. Projektledare, SBU: professor Ingegerd Mejare, mejare@ sbu.se. Planerad publicering: vintern 2011/12