Varje år publiceras miljoner artiklar inom biomedicinsk forskning. Men bara en mindre del tillför ny, tillförlitlig och viktig kunskap som kan användas i vården. Samtidigt lämnas angelägna – till och med livsavgörande – frågor därhän.
Satsningen på biomedicinska studier världen över uppgår varje år till mer än 730 miljarder kronor. En stor del av resurserna går till grundforskning. Bara en liten andel satsas på behandlingsstudier, det vill säga forskning som direkt syftar till att lösa ohälsoproblem. Rader av utredningar i Sverige och andra länder pekar på att bristen på kliniska studier är ett allvarligt problem.
Trots detta ägnas tid och pengar åt studier som inte tillför någon användbar kunskap. Patienter ställer upp i onödan som försöksdeltagare. Enligt professor Iain Chalmers, brittisk forskare och en av grundarna till det internationella kliniska forskarnätverket Cochrane Collaboration, slösas resurser genom att forskningen inriktas på fel frågor, studier läggs upp på ett olämpligt sätt och resultaten avrapporteras vinklat, långsamt, ofullständigt eller inte publiceras alls.
SÄTTER I GÅNGEtt av problemen, menar Chalmers och hans kollega professor Paul Glasziou vid Centre for Evidence-Based Medicine i Oxford, är att forskare sätter i gång nya studier utan att grundligt ta reda på vad som redan är känt. Till exempel visar en genomgång från 2005 att inte ens hälften av dem som publicerat en ny studie på ett område som redan täckts av en Cochrane-översikt kände till denna. Tidskriften The Lancet har tagit problemet på allvar och kräver att författarna alltid diskuterar hur deras fynd stämmer med befintliga systematiska litteraturöversikter och metaanalyser.SBU har sedan länge framhållit att även doktorsavhandlingar borde inledas med en systematisk litteraturöversikt som visar vad som redan är känt. Företrädare för SBU har uppvaktat universitetens dekaner, och på några håll i landet har det nu börjat bli bättre. Den systematiska översikten ska där godkännas som en del av avhandlingsarbetet.
KUNSKAPSLUCKORAtt hitta kunskapsluckorna i behandlingsforskningen är viktigt för att kunna täppa till dem – i stället för att försöka svara på frågor som andra forskare redan har besvarat.År 2009 fick SBU i uppdrag av regeringen att identifiera metoder i vården som det saknas tillräcklig kunskap om – ett arbete som pågår för fullt. SBU bygger upp en databas över metoder som är otillräckligt studerade, med utgångspunkt i sina litteraturöversikter. En förebild är den brittiska databasen DUETs, Database of Uncertainties about the Effects of Treatments. Där listas 2000 kunskapsluckor och behandlingsmetoder med osäker effekt.
Men om forskningen ska kunna förbättra vården, räcker det inte med att forskarna ställer relevanta frågor. Studierna måste också läggas upp på ett bra sätt. Trots att det kostar mycket att genomföra kliniska prövningar, är det inte ovanligt med brister i uppläggen.
SNEDVRIDER RESULTATForskare som jämför olika behandlingar med varandra eller med placebo kan till exempel missa att dölja vilka personer som tillhör försöks- respektive kontrollgrupp – något som snedvrider resultaten. I en genomgång av 234 studier som hade publicerats i välkända medicintidskrifter fanns problem med blindningen i 18 procent av fallen, och oklarheter i 26 procent av studierna. Bristfällig publicering av resultat bidrar också till slöseri med forskningsresurserna. Fynd som inte uppfyller forskarnas förväntningar blir styvmoderligt behandlade. De publiceras senare, mer ofullständigt och mer sällan i etablerade medicinska tidskrifter. Undersökningar pekar på att detta vanligen beror på forskarna och finansiärerna, inte på tidskrifterna.Och även om resultaten presenteras i en vetenskaplig tidskrift, är det långt ifrån säkert att helhetsbilden av studien blir rättvisande. Ibland redovisas andra slags effektmått än de som studien främst skulle avse, eller så beskrivs fynden på ett sådant sätt att inte ens likartade studier kan jämföras med varandra.
SATSNING KRÄVSChalmers och Glasziou visar att dagens resurser för behandlingsforskning borde utnyttjas bättre. Samtidigt krävs det nya offentliga satsningar, menar många. I dag råder det brist på studier som utgår mer från patienternas och vårdgivarnas frågor än från industrins och akademins egna intressen. Exempelvis behövs det fler jämförelser mellan kirurgiska och medicinska metoder, prövningar av psykosociala behandlingsmetoder och studier av livsstilsförändringar. Och det råder brist på undersökningar av äldre personer och barn.Därför har det väckts förslag om att skapa en europeisk motsvarighet till National Institutes of Health, (NIH), som finansierar sådan forskning i USA. I Sverige har en statlig utredning om den kliniska forskningen kommit fram till att det behövs en särskild behandlingsforskningsfond. Än så länge är detta bara förslag. I avvaktan på att dessa eller andra planer sätts i verket, är det viktigt att befintliga forskningsmedel satsas så att de ger patienterna största möjliga utbyte. [RL]
LästipsChalmers I, et al. Avoidable waste in the production and reporting of research evidence. Obstet Gynecol 2009;114:1341-5. Brittisk enkät om användning av forskningsmedel » Transparens och kvalitet. En modell för uppföljning och utvärdering av klinisk forskning finansierad av ALF-medel. Vetenskapsrådets rapportserie, nr 8:2010. Se www.vr.seAlla vinner genom samverkan inom den kliniska forskningen! Slutrapport från Delegationen för samverkan inom den kliniska forskningenwww.sou.gov.se/samverkanklinforsk/Statens offentliga utredningar. Klinisk forskning – ett lyft för sjukvården. SOU 2009:43. Stockholm: Fritzes, 2009Tipsa SBU om möjliga kunskapsluckor »
SÅ FÅR VI FLER KLINISKT VÄRDEFULLA STUDIER | EXEMPEL PÅ FÖRUTSÄTTNINGAR
Vetenskaplig dokumentation om klinisk effektivitet efterfrågas av patienter, professioner, producenter, politikerOlika behandlingar (till exemepel läkemedel, medicinteknik, kirurgiska metoder och andra terapier) jämförs med avseende på nytta, risker och kostnader. Olika läkemedel jämförs sida vid sida och inte bara med placebo. Läkemedel jämförs med andra metoder.
Forskning möjliggörs, stöds och följs upp av vårdens huvudmän Det lönar sig för sjukvårdens personal att ägna sig åt klinisk forskning som gagnar patienterna och verksamheten. Vårdens huvudmän tar hänsyn till att klinisk forskning av hög kvalitet är kostsamt och tar tid. Journalsystem och kvalitetsregister används för att följa upp vårdresultat.
De frågor som forskarna vill studera är relevanta för vårdgivare och patienter Forskaren tar reda på vilka frågor som patienter anser är mest angelägna. Nya primärstudier startas endast vid behov, när befintliga forskningsresultat (översikter) inte kan ge svar.
Studierna läggs upp på ett optimalt sätt inom givna ramarVarje studie läggs upp så att den verkligen kan besvara de frågor som ställs. Tillräckligt stora urval av försöksdeltagare i relevanta patientgrupper undersöks tillräckligt länge. Viktiga felkällor förebyggs. Kliniska prövningar registreras innan de påbörjas.
Studiernas resultat görs tillgängliga för alla berörda och avrapporteras på ett rättvisande sättAlla relevanta delar av forskningsresultaten publiceras. Artiklar och forskningsrapporter följer vedertagna internationella riktlinjer (t ex Consort, Stard) för redovisning av forskningsresultat.