Sexuella övergrepp mot barn är vanligare än många föreställer sig, och de begås oftast av någon som barnet redan känner – en man i familjen, en släkting eller en vän. Men kunskapen om vilka medicinska och psykologiska metoder som har brottsförebyggande effekt på förövarna är mycket bristfällig.
Europarådet har antagit en konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp. Trots att förebyggande insatser anses vara högt prioriterade, finns det relativt lite forskning om medicinska och psykologiska metoder som riktas mot förövarna och som kan minska risken för nya övergrepp mot barn. Det konstaterar SBU i sin utvärdering, som har genomförts på uppdrag av regeringen.
Oftast vuxna mänGranskningen gäller förebyggande metoder för förövare som redan har identifierats eller personer som riskerar att förgripa sig sexuellt på barn. Förövarna är oftast vuxna män, men också ungdomar och barn begår övergrepp.Befintlig forskning ger begränsat stöd för att öppenvårdsprogram som bygger på en kombination av så kallad socialekologisk teori och social inlärningsteori kan förebygga återfall bland ungdomar som har begått övergrepp mot barn.
När det gäller vuxna som har begått eller som riskerar att begå sexövergrepp mot barn är kunskapsläget sämre.Underlaget räcker exempelvis inte för att bedöma om kognitiv beteendeterapi med återfallsförebyggande insatser faktiskt minskar risken för nya övergrepp. Det är en metod som används inom kriminalvården i dag.
Det saknas också vetenskapligt underlag för att bedöma om andra psykologiska behandlingsmetoder kan minska återfall bland vuxna förövare.
Detsamma gäller behandlingsmetoder mot sexuella problembeteenden hos barn.
LäkemedelTestosterondämpande läkemedel förespråkas ofta för att minska sexualdriften hos vuxna män som redan har begått, eller som riskerar att begå, sexövergrepp mot barn. Behandlingen kan ges i tablettform eller som långtidsverkande injektion, och kallas ibland kemisk kastration.
Även om det är en klinisk erfarenhet att läkemedlen ofta dämpar männens sexuella upptagenhet, ger forskningen inga tydliga svar på om detta faktiskt minskar återfallsrisken. Effekten av medicineringen är övergående och upphör om behandlingen avbryts. Effekten kan också snabbt upphävas med dopingpreparat som anabola androgena steroider.
Andra motivDet kan också finnas andra motiv än rent sexuella bakom övergreppen, till exempel tvångsmässighet eller stark aggressivitet. Därför är det inte givet att testosterondämpande läkemedel är en effektiv metod för att förebygga övergrepp.
Det finns hypoteser om att läkemedlen också underlättar medverkan i psykologisk behandling genom att minska hypersexualiteten eller den sexuella upptagenheten. Men inte heller detta är vetenskapligt belagt.
Medicinering som sänker testosteronhalten kan ge allvarliga biverkningar, särskilt vid långtidsbehandling – till exempel benskörhetsfrakturer samt hjärt-kärlsjuklighet. För att minska den risken krävs noggranna kontroller som den behandlade måste vara införstådd med.
Sammantaget råder det stor brist på vetenskaplig kunskap om vilka förebyggande metoder som ger bäst resultat. SBU pekar på att behövs nya internationella studier.
ProfessionellFå brott väcker så stor avsky och så mycket avståndstagande som sexualbrott mot barn. Samtidigt krävs ett professionellt förhållningssätt i vården för att rehabiliteringsförsök ska ha en chans att hindra nya övergrepp.Om personer som söker hjälp för att de befinner sig i riskzonen att förgripa sig på barn bemöts på ett oprofessionellt sätt i sjukvården, kan det leda till att de tvekar att söka fortsatt hjälp. Ett bemötande som bidrar till stigmatisering och isolering kan försvåra återanpassning, eller i värsta fall öka risken för återfall. I slutänden kan det drabba barnen. [RL]
Få fall anmälsGenerellt är mörkertalet stort för sexualbrott: uppskattningen är att bara en niondel polisanmäls. Kanske är andelen ännu lägre när offren är barn. Siffrorna varierar i olika undersökningar, bl a beroende på hur frågorna ställs och vilka som tillfrågas. I svenska enkätstudier svarar 7–14 procent av flickorna och 3–6 procent av pojkarna att de har upplevt påtvingade samlag före 18 års ålder. De flesta som begår övergreppen har inte tidigare dömts för sexualbrott, och många har samtidigt haft sexuella relationer med vuxna. Vuxna män står för över 70 procent av de övergrepp som leder till åtal. En fjärdedel av alla anmälda övergrepp mot barn begås av ungdomar.
SBU:s slutsatserFörebyggande medicinska och psykologiska metoder
Till rapporten i sin helhet "Medicinska och psykologiska metoder för att förebygga sexuella övergrepp mot barn. En systematisk litteraturöversikt (2010).