Måttliga besvär av godartad prostataförstoring behandlas ofta med läkemedel. Eftersom det inte går att avgöra i förväg vilka män som kommer att ha nytta av behandlingen, är det viktigt att vården följer upp effekten. För dem som har svåra problem finns flera effektiva operationsmetoder. Men livskvaliteten minskar hos många som inte får hjälp.
Hos många män växer prostatan med åren så att den hindrar urinflödet. De får allt svårare att tömma urinblåsan, behöver kissa oftare, får bråttom till toaletten och behöver gå upp flera gånger på natten. Utan behandling är det också vanligt att sexuella funktioner störs, som erektion och ejakulation. När prostatabesvären är påtagliga minskar männens livskvalitet och även deras partner påverkas, enligt en ny SBU-rapport.
Utvärderingen visar att läkemedel överlag har en blygsam effekt på måttliga prostatabesvär, även om vissa män har nytta av dem. Som en inledande behandling vid måttliga besvär är läkemedel ändå ett kostnadseffektivt alternativ, enligt rapporten.
Men för att undvika att mediciner ges i onödan och att annan behandling fördröjs är det viktigt att vården följer upp resultatet hos var och en som får läkemedel, framhåller SBU. Totalt skrevs 42 miljoner dygnsdoser ut under 2009, vilket motsvarar ett års behandling för 115000 män.
Även naturläkemedel används ibland mot symtom på godartad prostataförstoring. Det finns ett visst stöd i vetenskapliga studier för att medlen kan hjälpa, men resultaten är osäkra eftersom de studier som finns är få och relativt små.
SVÅRARE BESVÄR
Operation används framför allt vid svårare besvär. De vanligaste metoderna, TURP (som innebär att vävnad hyvlas bort inifrån urinröret med en liten elektrisk slynga) och TUMT (som utnyttjar mikrovågor), är effektiva och har begränsade biverkningar. TUMT är ett mindre omfattande ingrepp men verkar inte ha riktigt lika god effekt på symtom och urinflöde och behöver oftare upprepas.
Vid sidan av dessa etablerade metoder har det utvecklats flera nya alternativ och förfinade varianter av befintliga tekniker. Förhoppningen är att få lika god effekt som TURP men ännu mindre risk för biverkningar. Exempelvis prövas ännu kraftigare lokal upphettning (vaporisation, förångning) av prostata med elektricitet eller laser. Enligt SBU-rapporten bör sådana metoder prövas inom ramen för vetenskapliga studier, så att effekterna kan utvärderas.
OJÄMNA RUTINER
Praxis spretar när det gäller behandling av godartad pro-stataförstoring med avflödeshinder. Rutinerna varierar avsevärt mellan olika landsting. Bland alla män över 50 år varierade antalet dygnsdoser mellan 18 (Blekinge) och 31 (Värmland). Riksgenomsnittet var 25 dygnsdoser per man.
Fördelningen av ansvaret mellan primärvård och urologisk specialistvård skiljer sig också beroende på lokala resurser och traditioner.
En fråga är om det förekommer överförskrivning i vissa landsting av läkemedel mot symtom på godartad prostataförstoring, främst när det gäller män som är över 80 år gamla. Flest doser till denna grupp skrevs ut i Stockholm, 86 dygnsdoser, och minst i Blekinge, 42 dygnsdoser. Riksgenomsnittet för åldersgruppen var 68. Även om risken för allvarliga biverkningar från dessa läkemedel är relativt låg är det viktigt att till exempel undvika onödigt blodtrycksfall, vilket i sin tur kan leda till fallolyckor bland de allra äldsta. Samtidigt kan det fin-nas skäl att undvika operation i denna åldersgrupp.
TYDLIG INFORMATION
Många män med prostatabesvär söker inte hjälp. För att de som vill ha behandling ska få bättre kunskap och kunna delta i valet av behandlingsmetod är det viktigt att vården ger saklig och tydlig information om nytta och risk med olika alternativ. Informationsmaterial på olika språk kan vara nödvändigt.
Kostnaderna för vården vid prostatabesvär har sjunkit ef-ter hand, vilket kan bero på en snävare användning av kirurgi, effektivisering eller eventuellt på att andra ingrepp bedöms vara mer angelägna.
SBU:s slutsatser | GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING
Till rapporten Godartad prostataförstoring med avflödeshinder (2011) »
Prostatakörteln som omsluter urinröret växer med stigande ålder hos i princip alla män. För de flesta är denna förändring ofarlig (godartad) och många märker den inte alls. Men en del män får så uttalade besvär att deras livskvalitet drabbas.
Det finns ingen enskild undersökning som kan visa att dåligt urinflöde beror på godartad prostataförstoring. Först måste andra tänkbara diagnoser utredas. De viktigaste är urinvägsinfektion, prostatacancer, blåscancer och neurogen blåsfunktionsrubbning. Nästa steg är att bedöma prostatans storlek och mäta mannens förmåga att tömma blåsan. Hos patienter som har mätresultat i gråzonen kan dessutom trycket i urinblåsan behöva mätas.
Män som har måttliga besvär behandlas oftast med läkemedel. Vid svårare besvär finns flera operationsmetoder som har god effekt och som sällan ger allvarliga biverkningar. Vid TURP hyvlas prostatavävnad bort inifrån med en liten elektrisk slynga som förs in i urinröret. Efter operationen drabbas omkring en procent av så kallat TUR-syndrom, med oro, förvirring, illamående och i vissa fall även medvetslöshet. För män i hög ålder samt män med dålig hälsa finns det risk även för andra komplikationer.
TUMT, som i stället ut-nyttjar mikrovågor för att förstöra prostatavävnaden, är ett mindre omfattande ingrepp än TURP. Patienten kan gå hem samma dag men får ha kateter under några veckor.
Varje år opereras 4 500 män för förstorad prostata. Drygt 200 av ingreppen är TUMT-operationer.