Med hjälp av speciell EEG-övervakning kan patienter som sövts med injektion vakna ur narkosen några minuter tidigare. Men inget talar för att den tidsvinsten har klinisk eller ekonomisk betydelse. Nyttan av metoden vid akuta operationer eller för patienter som löper hög risk att vakna till kan inte bedömas.
Ingen vet om EEG-baserad övervakning vid narkos gör nytta – det vetenskapliga underlaget är motsägande eller otillräckligt. Ändå har utrustningen köpts in på många håll. Det visar SBU:s nya utvärdering.
Alla regionsjukhus, nära 70 procent av länssjukhusen och vart fjärde länsdelssjukhus har skaffat apparaturen. Men det finns inga uppgifter om hur mycket den används.
Syftet med metoden är tydligt – sömnen, smärtlindringen och orörligheten, ska ligga på lagom nivå. Är anestesin för djup, hämmas blodcirkulationen så att viktiga organ kan drabbas, och patienten återhämtar sig långsamt. Är den för ytlig, riskerar patienten att uppfatta vad som händer under operationen. Sådan varseblivning är visserligen ovanligt – kanske drabbas 1–2 patienter av 1000. Men när det inträffar är det inte bara obehagligt utan kan i svåra fall leda till posttraumatiskt stressyndrom.
Effekten av narkosgas eller injektioner varierar från individ till individ. Traditionellt övervakas därför både mängden anestesimedel som finns i kroppen och patientens cirkulation, andning, ögonreaktioner, reflexer och rörelser.
Men detta räcker inte alltid. Till exempel kan det vara svårt att skilja smärtsignaler från tecken på vakenhet.
Tanken med att komplettera övervakningen med EEG är att hela tiden kunna hålla en lagom nivå av anestesimedel. Men frågan om huruvida EEG-övervakning hjälper patienterna återstår att besvara – det saknas vetenskapligt stöd för att använda metoden rutinmässigt i det syftet. [RL]
EEG-baserad anestesidjupsmonitorering är avsedd att användas som komplement till traditionell anestesiövervakning. Syftet är främst att förbättra möjligheten att behovsanpassa anestesin så att patienterna återhämtar sig snabbare och löper mindre risk för varseblivning under anestesin.
Sammanfattningsvis saknas vetenskapligt stöd för att rutinmässigt använda EEG-baserad anestesidjupsmonitorering vid generell anestesi i syfte att minska förekomsten av varseblivning eller att i avgörande omfattning förbättra patienternas återhämtning.
Om rapporten EEG-baserad anestesidjupsmonitorering vid kirurgi. Projektledare: Johan Wallin, wallin@sbu.se. Rapporten har tagits fram av SBU i samarbete med med dr Lennart Christiansson, Akademiska sjukhuset, Uppsala, och med dr Per Gannedahl, Karolinska universitetssjukhuset Solna. Länk till rapport och sammanfattning,