Ordlista  Om webbplatsen  Anpassa  

Startsida / Vetenskap & Praxis / Klamydia - prov från slidan ger säkrare besked än urintest

Klamydia - prov från slidan ger säkrare besked än urintest

Både slidprov och urinprov för att hitta klamydia kan tas av kvinnan själv. Men slidprovet är bättre – det upptäcker något fler fall.

Enbart urinprov eller prov från slidan har blivit allt vanligare som klamydiatest för kvinnor.

Men SBU:s utvärdering visar att ett urinprov är mindre känsligt, det vill säga missar något fler fall av klamydia, än ett prov från slidan eller livmoderhalsen. Däremot ger prov från urin, slida och livmoderhals lika korrekta svar bland kvinnor som inte är smittade.

Att ta prov från livmoderhalsen är dyrare för vården än de andra metoderna, eftersom det kräver gynekologisk undersökning. Det finns också forskning som visar att kvinnor föredrar självtest.

Det är viktigt att hitta alla smittade. De ska få snabb behandling, och deras sexpartners ska spåras, i enlighet med smittskyddslagen.

Klamydia drabbar ofta unga personer. Obehandlad kan kvinnan få äggledar­inflammation som kan skada äggledarna med risk för sterilitet och utomkveds­havandeskap. Under en för­­­­loss­ning kan barnet smittas och drabbas av ögoninfektion eller lunginflammation.

I Sverige erbjuds klamydia­test vid misstanke om smitta, men även sexuellt aktiva individer utan direkt misstanke om smitta erbjuds test vid kontakt med vården, så kallad opportunistisk screening.
För män är urinprov en träffsäker metod. [RL]

SBU:s slutsatser - Klamydia i urinprov

• Urinprov är mindre känsligt (dvs missar något fler fall) än prov från slida och livmoderhals. Prov från slida har högst känslighet vid diagnostik av klamydia hos kvinnor.
• Prov från urin, slida och livmoderhals har likvärdig specificitet, dvs de har samma förmåga att ge ett korrekt (dvs negativt) provsvar bland de kvinnor som inte är smittade.
• Det vetenskapliga underlaget räcker inte för att jämföra den diagnostiska träffsäkerheten hos enbart urinprov med olika prover i kombination, då detta bara har undersökts i en av de studier som ingår i utvärderingen.
• Det vetenskapliga underlaget räcker inte för att dra slutsatser om kostnadseffektiviteten av att använda urinprov som enda test för att ställa diagnosen klamy-dia hos kvinnor. Det finns för få studier av tillräcklig kvalitet. Den totala kostnaden för klamydiaprov påverkas främst av hur provet tas. Prov från slida och urinprov kan patienten ta själv. Kostnaden för provtagningen blir därför lägre än vid prov från livmoderhalsen som kräver vårdpersonal vid provtagningstillfället.

Till rapporten "Urinprov vid diagnostik av klamydia hos kvinnor (2011)".

Hela rapporten 0

SBU – Statens beredning för medicinsk utvärdering | Box 3657, 103 59 Stockholm | Olof Palmes Gata 17 | Telefon: 08-412 32 00 | Fax: 08-411 32 60 | E-post: registrator@sbu.se