Det går att använda datortomografi för att utesluta sjuka kranskärl hos vissa patienter som utreds för så kallad stabil, det vill säga icke-akut, kranskärlssjukdom. Mest nytta gör metoden om utrustningen är modern och personalen särskilt utbildad. Undersökningen är känslig men har samtidigt nackdelen att även fånga upp vissa förändringar som saknar betydelse för hälsan.
Undersökning med datortomografi kan avbilda förträngningar i hjärtats kranskärl. Andra metoder att undersöka hjärtat utan att göra något ingrepp är scintigrafi av hjärtmuskeln eller stress-ekografi. I en ny utvärdering har SBU jämfört datortomografi med konventionell kranskärlsröntgen, som ger de säkraste svaren men som också är invasiv – innebär ett större ingrepp.Utvärderingen visar att datortomografi har hög känslighet. Metoden kan användas för att slå fast att kranskärlen är friska – de patienter som har normala fynd behöver ingen fortsatt utredning. Undersökningen är mest användbar bland patienter där sannolikheten för stabil kranskärlssjukdom vare sig är riktigt hög eller riktigt låg – en bedömning som bland annat beror på ålder, kön, symtom och resultat av ett arbetsprov. Syns det ingen förträngning på datortomografin så finns det oftast ingen. Däremot måste en del fynd utredas vidare innan det går att säga om de har någon klinisk betydelse.
Påverkar stråldosMetoden fungerar bäst när utrustningen är modern och den som genomför undersökningen har rätt kompetens. Typen av datortomograf och hur undersökningen genomförs påverkar bland annat den stråldos som patienten får. Modern apparatur ger ungefär samma dos som den naturliga bakgrundsstrålningen under ett år. Även vanlig kranskärlsröntgen, som används i den fortsatta utredningen, utsätter kroppen för strålning. Både på grund av detta och av resursskäl är det viktigt att så få patienter som möjligt undersöks i onödan med båda metoderna.
Förekomst avgör Datortomografi kostar ungefär hälften av en konventionell kranskärlsröntgen. Totalkostnaden för strategin att datortomografera patienterna innan några går vidare till invasiv undersökning beror på förekomsten av kranskärlssjukdom och hur många som måste undersökas med båda metoderna. Om man antar att kliniskt betydelsefulla förträngningar finns hos 55 procent av dem som undersöks, blir det något dyrare att inleda med datortomografi, trots att en del patienter slipper genomgå invasiv undersökning. Det visar SBU:s analys. Möjligheten att använda metoden för screening har diskuterats främst i USA. På grund av cancerrisker, kostnader och risk för oväntade bifynd är det inte lämpligt att använda datortomografi för att screena patienter där sannolikheten för sjuka kranskärl är låg, konstaterar SBU.
Oklar prognosHur datortomografi fungerar som prognosmetod är oklart. Det finns inget enkelt samband mellan graden av förträngning och graden av kärlkramp eller risken för hjärtinfarkt. Fler studier behövs innan det är möjligt att avgöra om tekniken kan användas för att förutsäga risken för allvarlig hjärtsjukdom eller död, eller för att vägleda valet av behandlingsmetod. [RL]
SBU:s slutsatser | DATORTOMOGRAFI AV KRANSKÄRL
Syftet med datortomografisk koronarangiografi (DTKA) är att utreda misstänkt krans-kärlssjukdom. Metoden lanseras som en möjlig triagemetod för att avgöra vilka patienter som inte behöver utredas vidare med invasiv koronarangiografi (IKA).
Till rapporten "Datortomografi för misstänkt kranskärlssjukdom (2011)".
SANNOLIKHET & UTREDNING
Förträngda kranskärl kan ge kärlkramp och hjärtinfarkt. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård bör personer med misstänkt kranskärlssjukdom i första hand utredas med arbetsprov. Sannolikheten för kranskärlssjukdom hos en individ bedöms som låg, intermediär eller hög, beroende på exempelvis personensålder, kön, symtom, sjukdomshistoria, kliniska undersökningsfynd samt resultaten från EKG och laboratorieprover, inklusive arbetsprovet.
Exempel: En kvinna som har typiska symtom på kranskärlssjukdom och är under 60 år har intermediär sannolikhet för sjuka kranskärl. Detsamma gäller alla patienter som har svårvärderade symtom och är över 50 år.
Misstänkta fynd vid datortomografi måste utredas vidare, ofta med konventionell kranskärlsröntgen. Metoden kallas invasiv eftersom en mjuk plastslang förs in i en pulsåder i ljumsken eller handleden, vidare upp genom stora kroppspulsådern och fram till hjärtat, där kontrastmedel sprutas in för att kunna ta bilder. Detta anses varaden mest tillförlitliga av diagnosmetoderna.
Invasiv kranskärlsröntgen genomförs utan föregående datortomografi när sannolikheten är hög för att en person har sjuka kranskärl. Det finns möjlighet att vid samma tillfälle behandla patienten med ballongvidgning via katetern. Invasiv undersökning genomförs också inför bypass-operation av kranskärlen.