Arbetet på akuten snabbas upp om patienterna vid ankomsten delas in i kategorier, så att de mest brådskande fallen kan tas om hand för sig. När vården organiseras i skilda filer för patienter som behöver tas in på sjukhuset och för dem som har enklare åkommor, blir både den genomsnittliga väntan på läkarbedömning och vistelsen på akuten kortare. Det visar SBU:s nya rapport.
Det lönar sig att direkt sortera akutpatienternas problem utifrån medicinsk angelägenhetsgrad, och att anpassa den fortsatta handläggningen därefter. En sådan organisation ökar genomströmningen av patienter på akuten. Det visar SBU:s granskning av den samlade forskningen om så kallat triage.Studierna visar att patienterna snabbare får träffa läkare, och behöver tillbringa mindre tid på akuten, när angelägenhetsgraden bedöms av ett vårdlag. Där ingår en läkare tillsammans med en sjuksköterska, undersköterska eller sekreterare. Metoden, som kallas teamtriage, leder också till att färre patienter spontant lämnar akutmottagningen innan de har blivit medicinskt bedömda.
Räcker inteDäremot räcker inte triagenivå som enda grund för att hänvisa patienter till primärvården, konstaterar SBU. Även om den omedelbara risken för dödsfall är mycket låg i den kategori som bedöms vara minst brådskande, har det visat sig att några patienter i den gruppen ändå kommer att behöva tas in för vård på sjukhus. Efter den inledande bedömningen med triage, går arbetet också snabbare om det även i fortsättningen delas upp i olika filer eller flödesprocesser. Effekten har bäst visats när det gäller så kallat snabbspår, som innebär att patienter med de enklaste åkommorna tas om hand av ett särskilt vårdlag.
Lämnar snabbareDet finns ett visst stöd för att patienten kan lämna akutmottagningen snabbare om labbprover analyseras på själva mottagningen i stället för att skickas i väg, och om remisser till vissa röntgenundersökningar skrivs av sjuksköterskor som fått särskild utbildning i stället för av läkare.Men SBU-rapporten pekar också på kunskapsluckor. Det är oklart hur ofta olika bedömare kommer fram till samma angelägenhetsgrad när de bedömer en och samma patient. På den här punkten ger inte forskningen några säkra svar.
VanligastBrist på studier gör det också omöjligt att avgöra vilken bedömningsmetod som är bäst av de tre vanligaste i Sverige: medical emergency triage and treatment system (METTS), adaptivt processtriage (ADAPT) och Manchester triage scale (MTS).SBU-rapporten sammanfattar studier av samtliga patienter som sökt vård på akutmottagning, oavsett diagnos eller svårighetsgrad. Triageskalornas och flödesprocessernas effekter på sjukdomsförlopp och överlevnad kan därför inte bedömas för enskilda diagnosgrupper. [RL]
Triage Patienter delas in i kategorier utifrån medicinsk angelägenhetsgrad (det vill säga hur snabbt de behöver tas om hand med hänsyn till sitt tillstånd).Flödesprocess Det fortsatta akutarbetet organiseras i olika processer (filer) för att öka genomströmningen av patienter.
I denna rapport innebär triage att patienter på en akutmottagning systematiskt indelas i kategorier utifrån medicinsk angelägenhetsgrad, dvs hur snabbt patienten behöver tas om hand med hänsyn till sitt hälsotillstånd.
Flödesprocesser innebär att arbetet på en akutmottagning organiseras så att patienterna handläggs i olika processer i syfte att snabba upp genomströmningen av patienter.
Rapporten sammanställer resultat från studier av samtliga patienter som sökt vård på akutmottagning oavsett diagnos eller svårighetsgrad. Trigeskalornas och/eller flödesprocessernas effekter på sjukdomsförlopp och överlevnad kan således inte bedömas för enskilda diagnosgrupper.
Läs hela rapporten "Triage och flödesprocesser på akutmottagningen" »