Startsida / Vetenskap & Praxis / Ny rapport Astma och KOL Labvärden räcker inte. Symtom, livskvalitet, död viktigaste måtten

Ny rapport Astma och KOL Labvärden räcker inte. Symtom, livskvalitet, död viktigaste måtten

Publicerad: 2000

När man mäter behandlingsresultat räcker det inte med labvärden. Den nya SBU-rapporten om astma illustrerar att det viktigaste är patientens nytta av behandlingen - inte att provsvaren förbättras.

Astma, emfysem och kronisk bronkit är folksjukdomar. I Sverige lider mer än en miljon människor av sådana besvär.
Ett av de vanligaste måtten på lyckad behandling av dessa sjukdomar är ett bättre värde på lungfunktionen, mätt till exempel med PEF.
- Men det räcker inte, säger professor Gunnar Boman på Lung- och allergikliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han har varit ordförande i SBU:s projekt.


- Precis som vid behandling av förhöjt blodtryck eller diabetes har vi tidigare gjort misstaget att nöja oss med surrogatmått, alltså vissa provsvar och labvärden.
- Men sådana mätvärden är ju inte målet för vården. I stället måste vi slå fast vilka behandlingar som verkligen lindrar symtom, höjer livskvaliteten och minskar dödligheten i de här sjukdomarna.

Svagt samband
Den nya SBU-rapporten Behandling av astma och KOL - visar att sambandet mellan lungfunktionsvärden och hälsa i själva verket är svagt. Mätvärdena vilseleder - något som är särskilt viktigt att komma ihåg när man möts av argument i marknadsföringen av olika behandlingsmetoder.


- Det är nog en nyhet för många att teofyllin som underhållsbehandling vid astma saknar effekt på symtom, sjukdomsförsämringar och livskvalitet, säger Gunnar Boman.


Dessbättre finns det andra, bevisat effektiva läkemedel mot astma. Dagens standardbehandling med beta-2-stimulerare och inhalationssteroider har en solid vetenskaplig grund just vid astma. De nya medlen har inneburit stora humanitära fördelar och har samtidigt minskat kostnaderna för sjukhusvård.

Glömd sjukdom
- Ett annat angeläget budskap i rapporten är att KOL är en bortglömd sjukdomsgrupp, understryker Gunnar Boman. Dödligheten ökar och diagnosen ställs ofta för sent - när patienten redan har förlorat hälften eller mer av sin lungfunktion.


Allmänläkarna har en nyckelroll här. Långdragen och återkommande hosta, inklusive \"rökhosta\", upprepade luftvägsinfektioner och långsamt tilltagande andfåddhet ska alltid väcka misstankar om KOL.
- Just för diagnostiken är mätvärden trots allt viktiga. Diagnosen kan nämligen bara ställas genom att man mäter lungfunktionen - i första hand med dynamisk spirometri som visar hela utandningsförloppet.

Rökstopp
KOL beror nästan alltid på tobaksrökning men även på damm, rök och gaser på arbetsplatsen. Det finns inga läkemedel som är riktigt effektiva. Behandlingen är i första hand rökstopp. Det ger patienterna längre liv.


- Även rehabilitering med fysisk träning och näringstillskott kan visa sig vara viktigt för dessa patienter, men det behövs vetenskaplig prövning i svenska miljöer.


SBU-rapporten lyfter också fram problem i egenvården bland patienter med astma eller KOL. Exempelvis saknar de flesta alternativmedicinska metoder vetenskaplig grund.
- Många patienter frågar efter de alternativa metoderna, men tyvärr är undersökningarna om deras nytta få och ofullständiga.

Hostmedel inte studerade
De vanliga hostmedel som många använder under lång tid är inte heller studerade med bra metoder. Trots den bristfälliga dokumentationen, som också har lett till att många av hostmedlen inte är rabattberättigade, är den totala försäljningen stor. År 1999 uppgick den till 152 miljoner kronor för alla diagnoser.


Många förebyggande insatser som syftar till att förhindra eller minska symtom hos personer med astma eller KOL saknar också vetenskapligt underlag. Med tanke på hur många människor det gäller och hur mycket lidande som skulle kunna besparas finns det förvånansvärt få utvär-deringar av sådana insatser.


I årtionden har personer med allergisk astma fått råd att inte utsätta sig för retande partiklar - kattallergiker har exempelvis avråtts från att ha katt. Men vilken nytta patienterna har av sådana råd har inte studerats.

Anmärkningsvärd brist
- Det behöver givetvis inte betyda att åtgärderna är verkningslösa, förklarar Gunnar Boman. Men bristen på studier är anmärkningsvärd.


För kvalstersanering finns det dock belägg för att symtomen sannolikt kan minska hos kvalsterallergiker med astma.


Luftrenare, däremot, har ingen påvisad effekt på astma. Av nio studier kunde ingen visa förbättrade symtom.


Varje år dör 2 300 svenskar i astma eller KOL. Medan dödligheten i astma sjunker sedan ett tiotal år, ökar den tydligt för KOL.




KOL - kroniskt obstruktiv lungsjukdom Tillstånd med gradvis försämring av luftflödet, en nedsatt lungfunktion som inte går tillbaka och som är förenad med luftvägsinflammation. Typiskt vid KOL är långdragen hosta, slemproduktion samt andnöd vid ansträngning.




SBU:s slutsatser


  • Astma och KOL är båda kroniska folksjukdomar som ökar i Sverige. För astma är ökningen tydligast bland barn och unga vuxna, medan KOL ökar bland äldre rökare, särskilt kvinnor.

  • Orsaken till ökningen av astma är inte känd. Däremot är det med säkerhet känt att den helt dominerande orsaken till KOL är tobaksrökning. För att hindra utvecklingen av KOL är därför tidig upptäckt av stor betydelse. Den viktigaste preventiva insatsen är dock kraftfulla åtgärder mot rökning.

  • KOL är förenad med avsevärda inskränkningar i vardagligt liv och nedsatt livskvalitet trots medicinering. Även astma leder till försämrad livskvalitet, men personer med astma kan i större utsträckning bli besvärsfria med modern medicinering. För att utvärdera behandlingar av astma och KOL är det därför angeläget att tillämpa resultatmått som avspeglar sjukdomens påverkan på individens liv (hälsorelaterad livskvalitet, symtomskalor, behov av akutvård, dödlighet).

  • De nya läkemedlen mot astma har medfört stora fördelar. De har också bidragit till att kostnaderna för sjukhusvården av patienter med astma minskat dramatiskt.

  • Granskningen av den vetenskapliga litteraturen har visat att:

    - rökstopp är den enskilt viktigaste åtgärden vid KOL. Rökstopp medför avsevärt förlängd överlevnad och minskning av symtom. För många med svår KOL kan läkemedel endast i begränsad grad ge lindring i deras medicinskt, psykologiskt och socialt utsatta situation

    - den nuvarande underhållsbehandlingen vid astma med långverkande beta-2-stimulerare samt inhalationssteroider har en solid vetenskaplig grund för en gynnsam effekt

    - behandling vid behov med kortverkande betastimulerare vid astmasymtom och försämringar är välgrundad

    - andra behandlingsprinciper vid astma, som kromoglikat, antileukotriener och immunterapi, har dokumenterad effekt

    - nyttan av hostmedel vid obstruktiva lungsjukdomar är bristfälligt undersökt

    - tablettbehandling med teofyllin inte är till nytta för patienten

    - kontinuerlig behandling med kortverkande betastimulerare inte har effekt

    - förebyggande åtgärder mot astmasymtom, som allergisanering, behöver utvärderas

    - det vetenskapliga underlaget vid alternativmedicinska kompletterande behandlingsmetoder både vid astma och KOL är mycket svagt eller saknas helt. Här finns således ett stort behov av kontrollerade och välgjorda studier.

  • Metoder för att förbättra patienternas följsamhet till en viss behandling behöver utvecklas och kan förstärkas av att patienten själv deltar i beslut om behandlingsform.

  • Det finns ett stort behov av utvärdering av speciella astmamottagningar och av behandlingsmetoder i hemmet vid svår KOL. Olika former av KOL-rehabilitering kan här spela en viktig roll, men behöver utvecklas och utvärderas.





SBU - Vetenskap & Praxis 3-4 / 2000