Startsida / Vetenskap & Praxis / Okunskap om de äldsta

Okunskap om de äldsta

Publicerad: 2001

\"Forskning ägnas mest åt yngre\"



Det är åldringarna som är sjukast och i störst behov av effektiv vård - de har ofta flera sjukdomar och många behandlingar samtidigt. Ändå är det just när det gäller de äldsta som okunskapen är som störst vad gäller nyttan och riskerna med olika behandlingsmetoder. Det visar SBU:s pågående kartläggning av forskning på patienter över 75 år.
De flesta som behöver vård är äldre. Den medicinska forskningen, däremot, handlar mest om yngre.


Till exempel gäller de omfattande läkemedelsstudierna vanligen medelålders män som har väl definierade och noggrant ställda diagnoser - för att resultaten ska bli tydligare och lättare att tolka. Vilka effekter och biverkningar som medlen får hos äldre har sällan undersökts.


På SBU:s uppdrag kartlägger en arbetsgrupp behovet av utvärdering inom äldrevården.



Ritar karta

Genom att systematiskt söka efter publicerade forskningsresultat på 19 vanliga problemområden ritar gruppen en karta över kunskapsläget. De undersöker vilken evidens som redan är tillgänglig och var kunskapsluckorna finns. Resultatet är ganska nedslående.


- Verklighetens patienter skiljer sig markant från studiernas, säger Gunnar Akner, ordförande i SBU-projektet.


- Vardagspatienterna är ofta betydligt äldre än forskarnas försökspersoner. Det kan i sig innebära att behandlingen verkar på ett annat sätt i praktiken än i studierna. Åldringar reagerar ju ofta annorlunda på mediciner än yngre och är känsligare för felaktig medicinering.



Annan balans

- Balansen mellan positiva effekter och risken för biverkningar blir en annan, förklarar Gunnar Akner. Det gäller inte bara läkemedel utan många andra behandlingsformer för äldre.


Men detta är inte de enda skälen till att behandlingen av äldre ofta vilar på skakig grund.


- Äldre patienter har oftare en kombination av problem. De kanske får flera behandlingar samtidigt som kan samverka eller motverka varandra på oväntade sätt.


Svenska kartläggningar visar att genomsnittet på svenska sjukhem är nio olika läkemedel samtidigt, vilket ofta är tvivelaktigt nog. Enstaka individer har mellan 20 och 30 mediciner, ofta utan vare sig aktuell indikation eller klar effekt.



Svårare ställa diagnos

Till allt detta kommer problemet att det kan vara svårare att ställa en säker diagnos på en gammal patient.


- En komplicerad symptombild gör det mer omständligt att få en klar sjuk historia. Då är det vanskligt att avgöra vad som beror på sjukdom, vad som beror på biverkningar av alla behandlingar och vad som ska betraktas som normala åldersförändringar.


Gunnar Akner menar att svårigheterna att ställa diagnos på äldre har uppmärksammats alltför lite, både inom forskningen och i arbetet med patienterna.


- Projekt för kvalitetssäkring inriktas ofta snävt på vilka behandlingsmetoder som ska erbjudas. Men det är lika viktigt att diagnostiken och uppföljningen av behandlingseffekter är tillräckligt bra.



Fel diagnos stjälper

En felaktig diagnos kan stjälpa den bästa behandling, likaså om behandlingen aldrig följs upp och avslutas i tid.


Sammantaget konstaterar Gunnar Akner att den kunskap som kommer från studier av yngre personer med relativt avgränsade problem kanske inte alls går att tillämpa på de åldrade patienter som dominerar i vården.


- Det är orimligt att vi har så dåligt beslutsunderlag för behandling av vanliga sjukdomar hos en av de största patientgrupperna, säger han.


Rapporten väntas bli klar under sommaren 2001.

SBU - Vetenskap & Praxis 1 / 2001