För personer som redan har utvecklat kroniskt alkoholberoende finns flera vägar ut. Läkemedlen akamprosat och naltrexon bör användas i kombination med psykosocial behandling.Svenska och amerikanska undersökningar visar att många människor blir kroniskt alkoholberoende: 10-15 procent av alla män och 3-5 procent av alla kvinnor. Problemet är alltså mycket stort men i dag finns det effektiva behandlingsmetoder. Vägen dit har varit lång. Genom åren har till exempel en hel rad läkemedel prövats mot alkoholmissbruk. Gemensamt för de allra flesta har varit att kontrollerade studier inte har lyckats påvisa några effekter. SBU-rapporten Behandling av alkohol- och narkotikaproblem (2001) slår fast att det i dag bara finns tre preparat som har bevisad effekt som långtidsbehandling mot alkoholberoende. Ett av dem är välkänt och används ofta - det är disulfiram (Antabus) som har bevisad effekt om det ges under övervakning. Mindre kändaDe två andra effektiva läkemedlen som används för behandling på längre sikt är sannolikt mindre kända. Det är akamprosat (Campral) och naltrexon (Revia). Inget av medlen förefaller vara särskilt vanligt i svensk sjukvård, trots att effekterna är klart dokumenterade. De två preparaten fungerar något olika. Medan akamprosat dämpar suget efter alkohol och gör att fler blir helnyktra, bidrar naltrexon framför allt till att man dricker mindre mängder vid återfall. Akamprosat påverkar bland annat omsättningen av ämnet glutamat i hjärnan, och naltrexon påverkar endorfinerna, kroppens inre morfinsystem. Varför används inte medlen mer? Professor Mats Berglund vid Alkohol- och narkotikakliniken, Universitetssjukhuset MAS, och ordförande i SBU:s projektgrupp kommenterar:- Dels finns det säkert ett stort mörkertal - missbruk missas ofta i vården. Dels gäller det att slå fast diagnosen kroniskt alkoholberoende, vilket kräver viss tid och särskild kunskap.En förutsättning för att läkemedlen ska ha goda effekter är också att de kombineras med effektiva psykosociala insatser. Det kan vara en annan förklaring till att läkemedlen inte används mer, enligt Mats Berglund. - En del av de psykosociala metoderna är relativt exklusiva och ganska få behärskar dem, förklarar han. Tydliga krav saknas- Sådan behandling ska i stor utsträckning ges inom socialtjänsten men där saknas det på många håll tydligt formulerade kvalitetskrav på de metoder som används. Det är möjligt att Socialstyrelsen borde ta mer initiativ på det området.Mats Berglund tycker att kvalitetsutvecklingen inom alkoholvården går långsamt och hänvisar till den alkoholpolitiska kommissionens betänkande som han var med och skrev redan 1994.Där var en av rekommendationerna \"att behandlingsbegreppet reserveras för sådana åtgärder som syftar till att minska individens alkoholproblem och där det finns en påvisbar koppling mellan insatsen och den förväntade effekten.\"SBU:s granskning visar på sådana kopplingar för en rad psykosociala behandlingar. Flera av dem har visats ge likartad effekt.Det gäller till exempel olika former av kognitiv beteendeterapi och så kallad tolvstegsbehandling, såsom Minnesotamodellen. - Men det är ett problem att många metoder nu vill kalla sig för tolvstegsmetoder bara för att det låter bra, säger Mats Berglund. Det har blivit ett modebegrepp.Motiverande samtalOfta kan de mer specifika behandlingarna ges i kombination med självhjälpsprogram, som hos Anonyma Alkoholister, och motiverande samtal - en teknik som man kan lära sig och använda exempelvis i primärvården. Slutligen har strukturerad interaktionell terapi och modern, strukturerad terapi med psykodynamisk referensram i några studier visat samma effekt som kognitiv beteendeterapi. Studier av parterapi och insatser för att involvera anhöriga visar också positiva resultat. Att en viss behandlingsmetod saknar vetenskapligt stöd kan bero på att studier saknas. Men i vissa fall finns det forskningsresultat som faktiskt visar att metoden är ineffektiv. SBU drar slutsatsen att vården kan förbättras genom att dels överföra resurser från ineffektiva till effektiva metoder, dels stärka de delar av missbruksvården som erbjuder evidensbaserad behandling. Det är viktigt att så många som möjligt lär sig använda någon eller några av de bevisat effektiva metoderna.