﻿<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" version="2.0">
  <channel>
    <title>SBU</title>
    <link>http://www.sbu.se/</link>
    <description>Some description.....</description>
    <language>SV</language>
    <item>
      <title>Akutvård av äldre</title>
      <link>http://www.sbu.se/sv/Pagaende-projekt/Akutvard-av-aldre/</link>
      <description>
      </description>
      <pubDate>2011-10-03T15:49:00.0000000</pubDate>
      <dc:creator>SBU</dc:creator>
      <dc:date>måndag, 3 okt 2011 15:49:00 +02:00</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Arbetets betydelse för sjukdomar i rörelseapparaten</title>
      <link>http://www.sbu.se/sv/Pagaende-projekt/Arbetets-betydelse-for-sjukdomar-i-rorelseapparaten/</link>
      <description>PROJEKTGRUPP:Professor emeritus Christer Edling (ordförande)Professor Maria Feychting, Institutet för Miljömedicin (IMM), Enheten för epidemiologi, StockholmProfessor Johan Hallqvist,  Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet. Specialistläkare, Dr Med Vet, Catarina Nordander, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset, LundProfessor, överläkare Jorma...</description>
      <pubDate>2008-01-29T11:40:00.0000000</pubDate>
      <dc:creator>SBU</dc:creator>
      <dc:date>tisdag, 29 jan 2008 11:40:00 +01:00</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdom i ryggen</title>
      <link>http://www.sbu.se/sv/Pagaende-projekt/Arbetets-betydelse-for-uppkomst-av-besvar-och-sjukdom-i-ryggen/</link>
      <description>ProjektgruppExterna experter:Karin Harms-Ringdahl, professor, Karolinska Institutet (ordförande) Olle Hägg, med dr, ryggkirurg, Spine Center GöteborgUlf Lundberg, professor emeritus, tidigare Stockholms universitetSvend Erik Mathiassen, professor, Högskolan i Gävle Gunnevi Sundelin, professor, Umeå universitet Magnus Svartengren, professor, Karolinska InstitutetHans Tropp, professor,...</description>
      <pubDate>2011-10-20T15:28:00.0000000</pubDate>
      <dc:creator>SBU</dc:creator>
      <dc:date>torsdag, 20 okt 2011 15:28:00 +02:00</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Arbetets betydelse för uppkomst av depressionstillstånd</title>
      <link>http://www.sbu.se/sv/Pagaende-projekt/Arbetets-betydelse-for-uppkomst-av-depressionstillstand/</link>
      <description>ProjektgruppExterna experter:Töres Theorell, professor emeritus, tidigare Stressforskningsinstitutet / KI (ordförande) Gunnar Aronsson, professor, Stockholms universitetTom Grape, allmänläkare, Norrtälje södra vårdcentral, Stressrehab Anne Hammarström, professor, Umeå universitet Yvonne Forsell, docent, Karolinska InstitutetIngvar Lundberg, professor, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ingmar Skoog,...</description>
      <pubDate>2011-10-20T15:31:00.0000000</pubDate>
      <dc:creator>SBU</dc:creator>
      <dc:date>torsdag, 20 okt 2011 15:31:00 +02:00</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Arbetets betydelse för uppkomst av sömnstörningar</title>
      <link>http://www.sbu.se/sv/Pagaende-projekt/Arbetets-betydelse-for-uppkomst-av-somnstorningar/</link>
      <description>ProjektgruppExterna experter:Steven Linton, professor, Örebro universitet (ordförande) Cecilia Björkelund, professor, GU – Sahlgrenska akademinKarl Franklin, docent, Norrlands universitetssjukhus Jerker Hetta, professor, Karolinska InstitutetGöran Kecklund, docent, Stockholms universitet / Stressforskningsinstitutet Lena Leissner, överläkare, Universitetssjukhuset ÖrebroEva Lindberg, docent,...</description>
      <pubDate>2011-10-20T15:34:00.0000000</pubDate>
      <dc:creator>SBU</dc:creator>
      <dc:date>torsdag, 20 okt 2011 15:34:00 +02:00</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Aromatashämmande läkemedel vid tidig bröstcancer</title>
      <link>http://www.sbu.se/sv/Pagaende-projekt/Aromatashammande-lakemedel-vid-tidig-brostcancer/</link>
      <description>Bakgrund2005 utgav SBU en Alertrapport angående Aromatashämmande läkemedel vid bröstcancer. Frågeställningen var då huruvida aromatashämmare var mer effektiva än östrogenreceptor-antagonister vid adjuvant behandling av bröstcancer respektive som första linjens behandling vid avancerad bröstcancer hos kvinnor efter menopaus. Denna rapport skall utvärdera effekterna av aromatashämmare som adjuvant...</description>
      <pubDate>2011-10-14T15:21:00.0000000</pubDate>
      <dc:creator>SBU</dc:creator>
      <dc:date>fredag, 14 okt 2011 15:21:00 +02:00</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Blodprov för tidig diagnostik av Alzheimers sjukdom</title>
      <link>http://www.sbu.se/sv/Pagaende-projekt/Blodprov-for-tidig-diagnostik-av-Alzheimers-sjukdom/</link>
      <description>Bakgrund
Forskning pågår för att utveckla läkemedel mot Alzheimers sjukdom, och flera nya läkemedel testas nu på patienter. Om de visar sig ha en gynnsam klinisk effekt uppstår ett behov av att kunna diagnostisera Alzheimers sjukdom på ett så tidigt stadium som möjligt. Detta eftersom behandlingen troligtvis måste påbörjas i den initiala fasen av sjukdomen för att uppnå optimal effekt. Diagnos i...</description>
      <pubDate>2010-06-23T10:11:00.0000000</pubDate>
      <dc:creator>SBU</dc:creator>
      <dc:date>onsdag, 23 jun 2010 10:11:00 +02:00</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Diagnostik av förstämningssyndrom</title>
      <link>http://www.sbu.se/sv/Pagaende-projekt/Diagnostik-av-forstamningssyndrom/</link>
      <description>Förstämningssyndrom tillhör de vanligaste orsakerna till ohälsa, förtida död, produktivitetsbortfall och arbetsoförmåga. Till förstämningssyndrom räknas depression, manier, dystymi och blandtillstånd av dessa. 
Diagnoserna ställs utifrån kriterier i ett amerikanskt (DSM) eller europeiskt (ICD-10) klassificeringssystem. Bedömningen baseras vanligen på samtal med patienten. Som hjälp finns...</description>
      <pubDate>2009-12-16T14:18:00.0000000</pubDate>
      <dc:creator>SBU</dc:creator>
      <dc:date>onsdag, 16 dec 2009 14:18:00 +01:00</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Diagnostik och behandling av ADHD och autismspektrumtillstånd</title>
      <link>http://www.sbu.se/sv/Pagaende-projekt/Diagnostik-och-behandling-av-ADHD-och-autismspektrumstorningar/</link>
      <description>Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) och autismspektrumstörningar (Aspergers syndrom, autism och atypisk autism) är tillstånd som inte primärt kan betecknas som sjukdomar utan snarare funktionshinder med debut i barnaåren. Tillstånden innebär i det typiska fallet betydande och ibland mycket svåra funktionsnedsättningar, som präglar individen livet ut. I många fall tillstöter andra...</description>
      <pubDate>2010-01-07T14:02:00.0000000</pubDate>
      <dc:creator>SBU</dc:creator>
      <dc:date>torsdag, 7 jan 2010 14:02:00 +01:00</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Implementering av psykiatriska riktlinjer och evidensbaserad kunskap inom primärvården</title>
      <link>http://www.sbu.se/sv/Pagaende-projekt/Implementering-av-psykiatriska-riktlinjer-och-evidensbaserad-kunskap-inom-primarvarden/</link>
      <description>BakgrundSystematiska översikter som utvärderar effekter av olika metoder för att implementera ny kunskap kommer fram till att metoderna överlag har en liten effekt. Översikterna har dock sällan undersökt om effekterna beror på i vilken miljö som insatserna utförts.
SyfteAtt analysera vilka effekter olika implementeringsmetoder har med avseende på psykiatriska riktlinjer eller evidensbaserad...</description>
      <pubDate>2010-08-03T14:19:00.0000000</pubDate>
      <dc:creator>SBU</dc:creator>
      <dc:date>tisdag, 3 aug 2010 14:19:00 +02:00</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Läkemedelsavgivande stentar i hjärtats kransartärer (uppdatering)</title>
      <link>http://www.sbu.se/sv/Pagaende-projekt/Lakemedelsavgivande-stentar-i-hjartats-kransartarer-uppdatering/</link>
      <description>Detta är en uppdatering av SBU Alert-rapporten Läkemedelsavgivande stentar i hjärtats kransartärer » från 2004.</description>
      <pubDate>2010-05-18T11:09:00.0000000</pubDate>
      <dc:creator>SBU</dc:creator>
      <dc:date>tisdag, 18 maj 2010 11:09:00 +02:00</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Läkemedelsbehandling av psykos/schizofreni</title>
      <link>http://www.sbu.se/sv/Pagaende-projekt/Lakemedelsbehandling-av-psykosschizofreni/</link>
      <description>Förekomsten av psykoser beräknas till mellan 0, 5–0, 7 procent av befolkningen. Psykos kännetecknas av en förändrad verklighetsuppfattning och nedsatt funktionsförmåga vilket ofta leder till en försämrad social förankring. Schizofreni är den svåraste diagnosen inom gruppen psykossjukdomar. Män insjuknar oftast tidigare än kvinnor.
Diagnosen ställs efter klinisk bedömning av symtom och förlopp...</description>
      <pubDate>2009-11-23T14:32:00.0000000</pubDate>
      <dc:creator>SBU</dc:creator>
      <dc:date>måndag, 23 nov 2009 14:32:00 +01:00</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Mat vid fetma</title>
      <link>http://www.sbu.se/sv/Pagaende-projekt/Mat-vid-fetma/</link>
      <description>SBU publicerade år 2002 rapporten Fetma – problem och åtgärder. Rapporten inkluderade många olika metoder för såväl prevention och behandling av fetma hos både barn och ungdomar samt vuxna. Utöver kostbehandling utvärderades beteendeterapi, fysisk aktivitet, läkemedel, kirurgi och alternativmedicinsk behandling. År 2005 uppdaterades avsnittet om preventiva metoder i rapporten Förebyggande...</description>
      <pubDate>2011-04-05T10:28:00.0000000</pubDate>
      <dc:creator>SBU</dc:creator>
      <dc:date>tisdag, 5 apr 2011 10:28:00 +02:00</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Metoder för att skatta njurfunktionen </title>
      <link>http://www.sbu.se/sv/Pagaende-projekt/Metoder-for-att-mata--njurfunktionen-/</link>
      <description>Till beräkningsmodul för eGFR från p-kreatinin  »
Mäta njurfunktionen  – vilken metod är bäst? 
Idag vet ingen vilket test av njurfunktionen som är bäst, trots att det  tas många blodprover i det syftet. Kreatinin är en av de vanligaste ana-lyserna i svenska laboratorier och det nyare testet av cystatin C har fått snabb spridning. Nu granskas metoderna vetenskapligt av SBU. Varje år utförs...</description>
      <pubDate>2010-02-24T08:40:00.0000000</pubDate>
      <dc:creator>SBU</dc:creator>
      <dc:date>onsdag, 24 feb 2010 08:40:00 +01:00</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Organisation inom psykiatrin med fokus på psykos samt ADHD och autismspektrumtillstånd</title>
      <link>http://www.sbu.se/sv/Pagaende-projekt/Organisation-inom-psykiatrin-med-fokus-pa-psykos--samt-neuropsykiatriska-sjukdomar-/</link>
      <description>Bakgrund
En litteraturöversikt eller en s k ”vit rapport” över relevant litteratur rörande organisatoriska metoder för omhändertagande av patienter inom psykos- samt neuropsykiatriska sjukdomar. I rapporten ingår ingen evidensgradering (eller syntes) av samlad data.
Syfte
• Formulering av kliniskt relevanta frågor med fokus på organisatoriska metoder• Inventering av förekommande...</description>
      <pubDate>2010-10-21T16:04:00.0000000</pubDate>
      <dc:creator>SBU</dc:creator>
      <dc:date>torsdag, 21 okt 2010 16:04:00 +02:00</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Patientens röst vid psykos/schizofreni samt vid ADHD och autismspektrumtillstånd </title>
      <link>http://www.sbu.se/sv/Pagaende-projekt/Patientens-delaktighet-vid-psykosschizofreni-och-vid-neuropsykiatriska-diagnoser-ADHD-och-autismspektrumtillstand/</link>
      <description>BakgrundProjektet berör patientdeltagande vid psykos/schizofreni och vid neuropsykiatriska diagnoser (ADHD och autismspektrumtillstånd). Båda sjukdomsgrupperna har idag en stor aktualitet och särskilt i autismgruppen har ökade kunskaper och behandlingsalternativ kommit fram under senare år. Båda tillstånden karakteriseras också av att patienterna har en skör och ibland svag autonomi. Patientens...</description>
      <pubDate>2010-10-13T09:56:00.0000000</pubDate>
      <dc:creator>SBU</dc:creator>
      <dc:date>onsdag, 13 okt 2010 09:56:00 +02:00</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Transient elastografi för kontroll av fibrosgrad (FibroScan)</title>
      <link>http://www.sbu.se/sv/Pagaende-projekt/Transient-elastografi-for-kontroll-av-fibrosgrad-FibroScan/</link>
      <description>Bakgrund
Projektet är ett samarbete mellan SBU och Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinsk metodik i Örebro läns landsting (CAMTÖ).
Den övergripande frågeställningen är vilket vetenskapligt underlag det finns för införandet av den noninvasiva metoden FibroScan för att värdera graden av fibrosutveckling i levern hos patienter med hepatit. Hepatit C är den vanligaste...</description>
      <pubDate>2010-12-13T09:01:00.0000000</pubDate>
      <dc:creator>SBU</dc:creator>
      <dc:date>måndag, 13 dec 2010 09:01:00 +01:00</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Urininkontinens hos äldre</title>
      <link>http://www.sbu.se/sv/Pagaende-projekt/Urininkontinens-hos-aldre/</link>
      <description>BakgrundUrininkontinens är ett utbrett folkhälsoproblem och betecknas idag som en folksjukdom. Sett till hela befolkningen är cirka en halv miljon svenskar drabbade, framför allt kvinnor. Förekomsten av urininkontinens ökar med ålder, vilket beror på många olika faktorer såsom exempelvis demens och stroke. Inom äldrevården beräknas mer än varannan patient vara drabbad. Vård av urininkontinens...</description>
      <pubDate>2011-10-13T15:43:00.0000000</pubDate>
      <dc:creator>SBU</dc:creator>
      <dc:date>torsdag, 13 okt 2011 15:43:00 +02:00</dc:date>
    </item>
  </channel>
</rss>
