Johanna studerar teater på folkhögskola och kompletterar samtidigt sin gymnasiekompetens. Avbröt gymnasiestudierna pga smärtor i nacke och huvud, som debuterade fyra år tidigare efter att en bil där hon färdades som passagerare blev påkörd bakifrån. Förhållandevis kraftig smäll och fördes till sjukhus i ambulans. Fick lämna sjukhuset samma kväll efter undersökning, inklusive röntgen av halsryggen. Fick kombinationspreparat med paracetamol och kodein som smärtstillande vid utskrivningen samt besked att återkomma vid problem. Söker nu på vårdcentralen och är förtvivlad över att hon inte orkar med sina studier. Sover relativt bra men känner sig inte utvilad. Blev aldrig helt smärtfri i nacken efter olyckan och upplever nu sedan ett år tillbaka värk ”överallt”. I status noteras en lätt inskränkning av rörligheten i halsryggen samt att 9 av de för fibromyalgi typiska 18 punkterna smärtar vid palpation.
Frågeställningar:• Vad handlar detta om?• Vilken utredning och behandling kan vara aktuell?• När är en samlad multimodal rehabilitering aktuell?
Länkar till avsnitt i SBU-rapporten:Smärtmekanismer och smärtanalys – biopsykosocialt – kapitel 1» Multimodal rehabilitering – kapitel 5 » Psykologiska metoder – kapitel 6 » Läkemedel – kapitel 7 » Fysisk aktivitet – kapitel 10 »
Patientberättelser
Författarens kommentar: Här noteras en ganska vanlig utveckling från en inte helt adekvat handlagd akut smärta, över ett långvarigt lokaliserat smärtsyndrom, till ett mer generaliserat sådant. Utifrån smärtan vid palpation kan man förmoda att det föreligger inslag av sensitisering av smärtsystemet. Även om kriterier för fibromyalgi pekar ut förekomst av minst 11 tenderpoints innebär inte ett färre antal att det inte skulle kunna röra sig om samma typ av smärta i detta fall. Övriga symtom talar för detta och man kan befara att Johannas livskvalitet är starkt påverkad samt att prognosen är dålig om man inte möter denna ohälsa med en multimodal behandlingsinsats. Denna kan ske i enlighet med slutsatserna i SBU-rapporten. Det är angeläget att åter ge patienten kontroll över sin situation. Analgetika är antagligen av mindre värde. Andra farmakologiska principer kan övervägas. SBU-rapporten pekar ut möjligheten med amitriptylin. Sedan SBU-rapporten publicerades har det kommit flera studier (som SBU ännu inte granskat) som visar att patientgruppen kan ha hjälp av SNRI-preparat eller pregabalin. Erfarenheterna av fysisk träning varierar men det är angeläget att hitta en ”lagom” nivå av fysisk aktivitet.
Skriv ut sidan »
Lägg till bokmärke »