Startsida / Rapporter / Studiebrev - Metoder för be... / Patientberättelser / 2. Christer 42 år

2. Christer 42 år

Christer söker akut på primärvårdens kvällsjour med ländryggssmärta som debuterade drygt två månader tidigare men som nu blivit mer uttalad. Smärtorna förvärras vid rörelse och strålar ner på båda lårens baksidor. Han har inte noterat några neurologiska störningar. Panodil har lindrat men inte tillräckligt. Varit sjukskriven en vecka på egen hand och söker nu främst för sjukskrivning och smärtlindring. Han genomgick en skilsmässa för några år sedan och har två tonårsbarn med sin tidigare fru. Han arbetar som kakelsättare på ett mindre företag sedan 20 år tillbaka och var sjukskriven på grund av ryggvärk under fyra månader för tre år sedan. Han sökte även på grund av trötthet och nedstämdhet under föregående höst och behandlades kortvarigt med antidepressivt läkemedel.


Frågeställningar:
• Vad handlar detta om?
• Vilken utredning och behandling kan vara aktuell?
• Vilka är evidensen för att använda TENS, akupunktur eller massage?

 

Länkar till avsnitt i SBU-rapporten:
Smärtmekanismer och smärtanalys – biopsykosocialt – kapitel 1 »
Fysisk aktivitet – kapitel 10 »
Massage – kapitel 10 »
TENS -  kapitel 9 »
Akupunktur – kapitel 11 »
Analgetika och antidepressiva – kapitel 7 »

Anvisning Målsättning Inledning

Patientberättelser

 

 

Författarens kommentar:
Även om smärtan nu inte varat i tre månader, kan man utifrån anamnes befara att detta kommer att bli ett långvarigt fall. Bedömning och åtgärder ska ske utifrån det perspektivet. Väsentligt att i en analys av ryggsmärtan se om det finns mönster som talar för att den skulle vara inflammatorisk i sin karaktär eller uttryck för ett diskbråck eller annan tydlig strukturellt beskrivningsbar sjukdom. Vid inflammatoriskt betingad ryggsmärta ses ofta en morgonstelhet samt att smärta och stelhet förbättras i rörelse samtidigt som den kvarstår i vila. Smärtutstrålningen ofta sidoväxlande. I det aktuella fallet talar anamnesen för recidiverande ryggvärk av ospecifik typ. Denna kan handläggas enligt de principer som lyfts fram i SBU-rapporten, med ett biopsykosocialt synsätt på mekanismer och behandling. Man kan notera en samsjuklighet med depression och det är angeläget att även i den nu aktuella situationen värdera detta. Det är väsentligt att pedagogiskt skilja på den smärta som patienten rapporterar och konsekvenserna i form upplevd arbetsoförmåga.

 

Lämna synpunkter