SBU kommenterar och sammanfattar utländska medicinska kunskaps-översikter. SBU granskar översikten men inte de enskilda studierna. Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare.
SBU Kommenterar publicerad: 2010-05-18Originalrapporten publicerad: Juli 2009Kontaktperson SBU: Mikael Nilsson, nilsson@sbu.seProjektgruppen »
senast ändrad 2010-05-12
Vid Crohns sjukdom och ulcerös kolit frisätts olika substanser från tarmslemhinnan som sätter igång inflammatoriska reaktioner vilka ökar symtomen. En av dessa är Tumor Necrosis Factor alfa (TNF). TNFalfa-hämmande läkemedel är antikroppar som blockerar TNFalfa och bromsar inflammationen. Antikropparna är framställda med bioteknik och man brukar kalla denna typ av behandling för biologisk behandling.I Sverige finns fyra olika TNFα-hämmande läkemedel registrerade, infliximab (Remicade®), adalimumab (Humira®) etanercept (Enbrel®) samt certoluzimabpegol (Cimzia®). Av dessa är infliximab och adalimumab godkända för behandling av Crohns sjukdom. Endast infliximab är godkänt för behandling av ulcerös kolit. Läkemedlen används både för att bryta ett skov (akutbehandling) och för att förhindra att patienten återfår symtom (underhållsbehandling).Ungefär två tredjedelar av behandlade patienter brukar få minskad sjukdomsaktivitet. Läkemedlen är vanligen väl tolererade men de har biverkningar. De svåraste är allvarliga infektioner och ibland även ovanliga och opportunistiska infektioner som till exempel aktivering av latent tuberkulos, pneumocystis carinii och listeriainfektion. En farhåga har varit om preparaten ökar risken för utveckling av maligniteter men det har inte framkommit några säkra hållpunkter för detta. Dock har antalet lymfom varit fler i den grupp som behandlats med anti-TNF preparat jämfört med placebo men frekvensen har varit låg.
Skriv ut alla sidor »
Skriv ut sidan »
Lägg till bokmärke »