SBU kommenterar och sammanfattar utländska medicinska kunskaps-översikter. SBU granskar översikten men inte de enskilda studierna. Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare.
SBU Kommenterar publicerad: 2009-09-02Originalrapporten publicerad: 2007Kontaktperson SBU: Susanne Vilhelmsdotter Allander, allander@sbu.seProjektgruppen »
senast ändrad 090901
SBU:s Alert-rapport ”Implanterbar defibrillator” 2006 visade ett måttligt starkt vetenskapligt stöd för att primärpreventiv behandling med implanterbar defibrillator minskade dödligheten. Behandlingen riktar sig till patienter som trots en hög risk för allvarlig rytmrubbning ännu inte har haft någon livshotande kammararytmi. Metoden är också bedömd i Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukvården, 2008. Nya data från flera stora kontrollerade studier väntas de närmaste åren. • I Sverige finns stora regionala skillnader i användandet av implanterbara defibrillatorer. I Sverige används också metoden mer sällan än i andra västeuropeiska länder. En möjlig förklaring kan vara respekten för förmodat höga kostnader för behandlingen. Kostnaderna har dock minskat i Sverige de senaste åren.
• Den kanadensiska rapporten visar att en implanterbar defibrillator i kombination med farmakologisk behandling minskar risken för död hos patienter med hög risk för kammararytmi*. Dödligheten var 18 procent, jämfört med 25 procent i kontrollgruppen. Resultaten stärker därmed slutsatsen i SBU:s Alert-rapport "Implanterbar defibrillator" om att implanterbar defibrillator har primärpreventiv effekt .
• Rapporten pekar på behovet av att identifiera de patienter som har störst nytta av ICD-behandling. ICD-enheten kan ge felaktigt utlösta, smärtsamma elektriska stötar. För att behandlingen ska vara förenad med god livskvalitet är det sannolikt viktigt att identifiera motiverade patienter som kan uppleva en elektrisk stöt som positivt och potentiellt livräddande.
• Rapportens hälsoekonomiska analys av primärpreventiv behandling med implanterbar defibrillator baseras huvudsakligen på kostnader i USA och Storbritannien. Uppföljningstiderna i modellstudierna varierar. Ingen hälsoekonomisk studie har genomförts i Sverige. Som ett komplement bifogas därför en enkel hälsoekonomisk beräkning baserad på de medicinska resultaten i originalrapporten och aktuella svenska kostnader (se Hälsoekonomisk beräkning).
• Biventrikulär pacemakerbehandling ingår inte i den kanadensiska rapporten. Denna metod har utvärderats i SBU:s Alert-rapport ”Pacemaker för synkronisering av hjärtkamrarnas rytm (CRT) vid kronisk hjärtsvikt” 2007.
* Patienter med lätt till måttlig hjärtsvikt och kraftigt nedsatt vänsterkammarfunktion har hög risk för kammararytmi.
Skriv ut alla sidor »
Skriv ut sidan »
Lägg till bokmärke »