SBU kommenterar och sammanfattar utländska medicinska kunskaps-översikter. SBU granskar översikten men inte de enskilda studierna. Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare.
SBU Kommenterar publicerad: 2010-06-01Originalrapporten publicerad: 2009Kontaktperson SBU: Pernilla Östlund, ostlund@sbu.seProjektgruppen »
senast ändrad 100409
Slutsatsen från den norska rapporten är att få rehabiliteringsåtgärder har visat övertygande effekter i randomiserade studier. Dock finns resultat som visar att fysisk aktivitet efter avslutad behandling ger ökad livskvalitet och minskad trötthet. Några studier visar också att kognitiv beteendeterapi (KBT) efter avslutad behandling kan höja livskvaliteten.
• Fler studier behövs inom detta område. Det är stor heterogenitet mellan studierna i den norska rapporten. Det är svårt att dra några slutsatser som kan generaliseras. Eftersom många olika rehabiliteringsåtgärder, mätmetoder och analysförfaranden har använts, samt att undersökningsgrupperna varit små, har det inte varit möjligt att sammanställa resultaten i en metaanalys. Vidare ingår inte studier av så kallad mindfulness i den norska rapporten.
• Behovet av rehabilitering hos de inkluderade patienterna har inte berörts i rapporten. Det är en aktuell fråga eftersom effekterna i studierna är små. Ett av skälen till detta kan vara att man har inkluderat många patienter med små rehabiliteringsbehov och att man på så sätt får takeffekter; det är svårt att visa en förbättring av något som redan är bra.
• I Sverige har det uppmärksammats att äldre kvinnors bröstcancer upptäcks i ett senare och mer avancerat stadium. Behandlingen kan ibland också skilja sig från behandling av yngre kvinnor. Åldersaspekten är inte belyst i originalrapporten.
• Om patienter känner till vilken behandlingsgrupp de tillhör kan effekten av åtgärden överskattas. På motsvarande sätt kan patienter i kontrollgruppen känna sig besvikna, vilket kan påverka deras livskvalitet och emotionella tillstånd negativt. Det är därför viktigt att varken patienter eller undersökningsledare i randomiserade studier vet vilken behandlings- eller kontrollgrupp en patient tillhör (blindning). En åtgärd som fysisk aktivitet kan vara svår/omöjlig att blinda. I och med detta får man en skillnad mellan grupperna som kan tolkas som en effekt av åtgärden, men som i själva verket är en effekt av informationen om resultatet av randomiseringen. Detta diskuteras inte i den norska rapporten.
• Den forskning som kartlagts i rapporten rör framför allt rehabilitering efter bröstcancerbehandling med konventionella metoder. Ytterligare forskning behövs då nya behandlingsmetoder kan medföra behov av utveckling av nya rehabiliteringsprogram.
Skriv ut alla sidor »
Skriv ut sidan »
Lägg till bokmärke »